Debatt är mer än konsten att övertyga
Ålands Lyceum är vassast i Svenskfinland bland debatterande gymnasister.
Retorisk teknik är inte bara bra för att vinna argument, utan behövs även för att motverka ett respektlöst, polariserat diskussionsklimat.
Förra veckan avgjordes den nationella debatt-tävlingen mellan svenskspråkiga skolor på andra stadiet. Bland rappa repliker tog Ålands lyceum hem vinsten bland annat för sin användning av humor.
Att kunna debattera bra är värt mycket mer än ungdomarnas vinst, en resa till Bryssel. Välformulerad kommunikation är en av grundstenarna för samhällelig utveckling och positiv, mänsklig interaktion.
”Retorik är enklast förklarat som konsten att övertyga, en människas försök att influera en annan med ord”. Det skriver författaren Sam Leith i boken ”Pratar du med mig – Retorik från Aristotle till Obama”.
Konsten att debattera och argumentera för sin sak har rötter långt tillbaka i mänsklighetens historia, till Antikens Grekland. Men från att ha varit något man satte ära i att finslipa och öva har retorikkunskap förpassats till dammiga hörn där endast politiker sopar runt.
Men debattens arena får inte vara vigd åt enbart politiker och borde inte bara synas i valtider. Att kunna formulera sig, lyssna till motargument, vända och vrida på tankar och åsikter samt ta ställning borde vara något som alla tränar på.
Tävlingar som den som Ålands lyceum deltog i kan måhända föra tankarna till amerikanska elitistiska privatskolor där man till och med har skolklubbar för debattintresserade. Men retorik borde finnas i alla läroplaner och övas både muntligt och skriftligt. Det fostrar kritiskt tänkande, reflektion och tränar de analytiska musklerna.
Men kanske viktigast i dagens höggljudda, och till viss del respektlösa, åsiktssamhälle så hjälper debattövningar personer att se saker från nya vinklar.
”En av de största sakerna jag lärt mig är inte bara att tala väl – utan att lära sig omfamna en variation av argument (…) Processen tvingar dig att åtminstone respektera den andra sidan och det gör att du ifrågasätter din egen åsikt”. Det säger Ife Grillo, medlem av det engelska nationella debattlaget 2016 i The Guardian.
Svenska hjärnforskaren Anders Hansen konstaterar i sitt vinterprat att just detta, förmågan att se saker från andras perspektiv, är ett sätt att komma ifrån fördomsfullt och polariserat grupptänkande.
”Vi vill så gärna tro vissa saker (…) Förmodligen har du också känt det här nångång att du reflexmässigt slår ifrån dig saker”, säger han.
Men ibland är det vi vill tro kanske inte det rätta. Då är det bra att öva sig i att granska sina egna tankar, argument och ståndpunkter och att kunna variera eller byta bort dem vid behov. Men också att utveckla förståelse för den andras syn på saken för att på ett respektfullt sätt bemöta den.
”Utsätt dig för andras åsikter som går på tvärs med vad du tycker och försök hitta något du håller med om. Då kan du i alla fall ge personen en ärlig chans och försöka se omgivningen ur dennes synvinkel”, säger Hansen.
Retorik handlar alltså inte bara om att övertyga. Det handlar lika mycket om att lyssna och att visa respekt.
Det är den ädlaste formen av debatt, en konst väl värd att finslipa.
