DELA
Foto: Jeremic Slavoljub
Det är inte för intet man brukar säga att barn från landet har färre allergier, eftersom det var just lantgårdens bakterier som hyllats i en THL-studie om bakterieflora. Bilden är från skördefesten.

De goda bakteriernas revansch

Tvål och handsprit har varit årets melodi. Därför är det nu viktigare än någonsin att tänka på hur vi kan bibehålla och kultivera de goda bakterierna som är så viktiga för vår hälsa.
Speciellt viktigt är det för att förhindra framtida allergier, astma och sjukdomar.

Händerna i jorden och näsan i skogen. Det är nu ett bevisat recept på hälsosam mikrobflora i kroppen.

I en försöksstudie som leddes av Naturresursinstitutet kunde man förra veckan för första gången bevisa att immunregleringen hos dagisbarn i åldern 3–5 år förbättrades genom introducering av mår (råhumus från skogen), prefabricerad gräsmatta och planteringslådor på dagisgården. Genom att utsätta barnen för någondera naturkontakt fem gånger i veckan under en månads tid berikades mikrobfloran på barnens hud. Förändringarna avspeglades också i blodvärdena.

”Det backar upp antagandet att kontakt med naturen förebygger störningar i immunsystemet, som autoimmuna sjukdomar och allergier”, säger forskare Aki Sinkkonen från Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.

För det är inte första gången vi hör att renlighet inte alltid är en dygd. Förra året publicerade THL, Institutet för Hälsa och Välfärd, en uppmärksammad studie om att risken för att få astma är mindre ju högre grad bakterieflora det finns i hemmet. Det är inte för intet man brukar säga att barn från landet har färre allergier, eftersom det var just lantgårdens bakterier som hyllades i studien.

”Mikrobiotan i ett lantgårdsliknande hem skyddade mot astma även i stadsbostäder. Vidare upptäckte vi att effekten inte berodde på stora mängder mikrobarter, utan det viktigaste var skillnaderna i mängderna av vissa bakterier”, berättar THL:s specialforskare, docent Pirkka Kirjavainen.

Just nyttan med variation av bakterier brukar kallas ”biodiversitetshypotesen”, det vill säga ju fler olika nyttiga bakterier vi utsätts för, desto bättre. Den nya forskningen har gjort att man luckrat upp tidigare allergirekommendationer till att handla mer om att stärka sin tolerans, snarare än att sanera sin omgivning. Experterna understryker hur viktigt det är att också satsa på att förebygga hälsoproblem relaterat till bakteriefloran.

”I dag finns starka bevis för att det finns ett samband mellan barndomens mikrober och allergiska sjukdomar senare i livet”, säger specialforskaren Jenni Lehtimäki i Hbl.

Forskare från THL och Naturresursinstitutet vill att alla daghem ska inkorporera odling och skogspromenader i sin verksamhet samt förordar att hemmen blir mindre sterila.

THL-studien från förra året visade att den lantgårdsliknande mikrobiotan ökade i stadsbostäder bland annat om man gick inomhus med utomhusskor, om det fanns fler än ett barn i hushållet eller om man bodde i ett äldre hus.

Mer grönska, jord, djurgos och hälsosamt smuts alltså. Det här är råd som är av yttersta vikt år 2020, som inramats av handtvätt och handsprit. Rekommendationen är redan att välja handtvätt framom sprit när det går, eftersom decinficeringsmedel konstaterats vara risk för resistens och även tar kål på ”goda bakterier”, men vi behöver gå steget längre. Vi behöver ordinera naturkontakt till stora som små.

Det kommer en dag när coronapandemin är över. Vad är då bättre än att fira med en blomstrande hälsosam bakterieflora?

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp