Dålig attityd kräver mer kontroll
Bara hälften av alla som säljer tobak kontrollerar åldern på unga tobaksköpare.
Nu planerar ÅMHM egna kontroller för att hindra att underåriga får tillgång till tobak.
Inte konstigt att tillsyn av olika verksamheter blir dyr och krånglig när näringsidkare inte följer de enklaste regler.
Kritik mot ÅMHM, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, är vanligt förekommande på Åland. Det är gnäll över krav om tillstånd, tillsyner och vad man fakturerar för olika saker. Det är fritt att ventilera myndighetsutövning av olika slag – det hör till i ett demokratiskt samhälle.
Samtidigt kan man också fråga sig om inte näringsidkarna förtjänar avgifterna när attityden till de enklaste regler som ålderskrav för tobaksköp är så slapp.
I veckan presenterade ÅMHM resultatet av det senaste provköpsprojektet av tobaksprodukter som föreningen Fri från narkotika, Fältarna och gymnasieungdomar gjort tillsammans med ÅMHM. Ett antal unga, samtliga fyllda 18 år, testade att köpa tobak på tretton ställen på Åland. Det var matbutiker, servicestationer och kiosker. Bara hälften av försäljarna kontrollerade ungdomarnas legitimation.
Samma kontroll har genomförts två gånger tidigare. 2016 var resultatet rekorddåligt, då kollade bara 17 procent åldern. 2018 kom man upp till 50 procent. I år har resultatet inte förbättrats. Det här trots att myndigheten gått ut med informationen på förhand om att man tänker genomföra kontrollen. Det här är ett problem.
Det är lag på att man ska vara myndig, 18 år, för att få köpa tobak. Tobak är oomtvistat skadligt för hälsan. Det är beroendeframkallande och medför även fara för den som utsätts för passiv rökning.
I den åländska tobakslagen framkommer tydligt att säljare ska förvissa sig om att köparen är myndig. Det borde inte vara en nyhet för näringsidkare som säljer tobaksprodukter.
Varför är resultatet i provköpsprojektet så dåligt? En gissning är att det handlar om attityder. Att man inte tycker det är så viktigt?
”Om ingen vuxen accepterar alkohol bland unga är problemet snart utrotat”. Citatet är Håkan Franssons, svensk dorgförebyggare som tagit fram Öckerömetoden och som i fjol var med när det gjordes en drogvaneundersökning i Ålands gymnasium.
I Nyans artikel från november ifjol var han väldigt tydlig på en punkt. Det är bara de ungdomar som röker och dricker som provar på narkotika. ”Uteslutande. Ingen av de som är nykterister har provat droger. Ingen av de som inte rökt har provat narkotika. Det är samma sak överallt.”
Han hävdar också att föräldrar, och andra vuxna, har en nyckelroll. Föräldrar som aktivt sätter gränser för bruk av tobak, alkohol och droger får ungdomar som röker, dricker och drogar mindre.
Att göra det svårt att skaffa tobak, till exempel genom att konsekvent kontrollera ålder på den som är ung, bidrar rimligen till att minska tobaksrökningen bland unga.
Det finns förstås näringsidkare som sköter sig, alla ska inte dras över en kam. Resultatet av det senaste projektet blir ändå att ÅMHM – som redan har en pressad budget – måste sätta tid och resurser på att mer aktivt granska försäljningen av tobak. Det behövs uppenbarligen. Det här kostar förstås pengar, en kostnad som faller på de som ska granskas, men även på oss skattebetalare. Det hade gått att undvika.
