SÖK
MENY
Barnomsorgslag med (S)molk i bägaren
När lagtinget debatterar barnomsorg är det kvinnorna som håller i taktpinnen. Bortglömda och tårögda barn trängs med kvinnor fastkedjade vid spisen.
Det är inte ofta debatten i lagtinget blir så tårdrypande som när barnomsorg står på agendan. Känslorna svallar och ropen skallar. Vilket förstås är bra, det känns tryggt att lagtinget engagerar sig i frågan om var barnen ska vara och vem som ska ta hand om dem. Kvinnorna i lagtinget toppar talarlistan medan de flesta män hukar sig i salen.
Frågan om var barn under tre år ska spendera sina dagar när en förälder är hemma och vårdledig med ett yngre barn blev större och större i en ny barnomsorgslag som innehåller många förbättringar.
Skiljelinjen gick mellan socialdemokraterna och de andra partierna. Det var bara en hårsmån från att ordet kvinnofälla skulle utropats. Å ena sidan stod en utmattad mamma med ett skrikande, nerbajsat barn på ena armen och ett tvåårigt skrikande barn som hänger i den andra armen. Å andra sidan stod det gråtande barnet som lämnas in på förvaring medan mamman eller pappan gosar med det lilla nyfödda syskonet hela dagen.
Det gråtande barnet vann en solklar seger i lagtingets omröstning. Socialdemokraterna ville ha kvar möjligheten för vårdlediga föräldrar att ha det äldre barnet (under tre år) i dagis, men röstades ner. Barnet återförenas med sin familj och kommunerna kan spara pengar. Och det är det sistnämnda det handlar om. Att spara pengar för kommunerna.
Barn på dagis kostar. Även om föräldrarna betalar för vården täcker det inte hela kostnaden. Och när det handlar om att prioritera kostnader är det bättre att ta på ett ställe där det inte blir så stark effekt. Barn som stannar hemma med en förälder istället för att gå till dagis känns inte lika dramatiskt som åldringar som måste vårdas hemma av anhöriga för att det inte finns plats för dem inom åldringsvården.
I lagförslaget finns utrymme för behovsprövning, vilket innebär att kommunen kan överväga att ändå ge barnet en dagisplats om omständigheterna hemma är sådana att det är bättre för barnet att vara på dagis några timmar om dagen. Påpekas bör att föräldrar som arbetar fortfarande får föra sina barn till dagis, vilket ibland kanske glömdes bort i lagtingsdebatten.
Mammor och barn väcker alltid känslor och framförallt vad mammorna gör medan barnen är eller inte är på dagis. Debatten i lagtinget gick också in på det. Som när en manlig lagtingsledamot utropade i debatten att dagis inte är till för att ge föräldrarna kvalitetstid med sig själva.
Jag säger bara: mammor, ta hand om er själva och skäms inte för det. Orkar ni bättre så är ni bättre föräldrar. Men det handlar inte barnomsorgslagen om, det handlar om barnens rätt i kombination med att ekonomiskt prioritera rätt.
Debatten i lagtinget om detta lagförslag har sammanlagt tagit åtskilliga timmar, argumenten har härstammat från ett tidsspann mellan tidigt 1800-tal till rödaste 1970-tal.
Är det inte dags att låta gamla sår läka och se lagen för det den är. Den är inte ämnad som kritik mot föräldrar som har barn i dagis, den är inte ämnad som kritik mot den åländska dagvården och den är absolut inte ämnad att skada barn under tre år. Den här gången köper jag motiveringen om att det handlar om att ekonomiskt prioritera där det känns minst.
