Frågan om den subjektiva rätten till barndagvård har aktualiserats efter att lagförslaget har gått ut på remiss. Fram träder två läger, och landskapsregeringen finns representerade i båda.
I dag har alla barn rätt att vistas på daghem lika mycket oavsett föräldrarnas situation. Det vill delar av lagtinget ändra på. Blir det lagförslag som nu har gått ut på remiss verklighet begränsas rätten till barndagvård för en del barn, men inte alla.
”När vi lagfäster att barn kan vara i barnomsorg hela dagen, även när en förälder är hemma, säger vi samtidigt något om vad som anses vara normalt. Vad som förväntas. Men frågan vi behöver ställa oss är: är det här verkligen utformat utifrån barnets bästa? Vi vet i dag förvånansvärt lite om hur denna förändring påverkar barnen”, skriver Sandra Listherby (Lib) och Matilda Björklund (C) i en insändare.
Fast, som ledarsidan redan har påpekat, kan det orimligen handla om barnens bästa trots att man hävdar det. Det rimliga hade då varit att begränsa alla barns maximala vistelsetid på dagis, utan undantag för förvärvsarbete eller andra liknande uppdrag. Men så är inte fallet. Undantag beviljas för heltidsarbetande föräldrar under tiden de är på jobbet, samt reser till och från jobbet. Undantag kan också ges av en rad andra orsaker.
Den mest relevanta kritiken mot systemet som det fungerar i dag är att situationen för personalen har försämrats på grund av att fler barn är på dagis längre. Det är dock osäkert om det rör sig om kausalitet eller korrelation. Att utvecklingen har gått mot längre dagar och större barngrupper kan ha andra förklaringar: ”covid-19-pandemin, familjeledighetsreformen, en mer ansträngd familjeekonomi, ökande psykisk ohälsa och en större medvetenhet om daghemsverksamhetens positiva effekter på barns utveckling. Motsvarande ökning av andelen barn som deltar i daghemsverksamhet kan noteras även i riket och Sverige.”, går att läsa i lagförslaget.
Och så finns det ju också andra lösningar: att öka daghemmens resurser, till exempel. Varför inte genom landskapsandelssystemet? Daghem där både personalen och barnen har en bra tillvaro borde rimligtvis vara en prioriterad fråga på Åland.
Centern och Liberalerna driver frågan, trots invändningarna och frågetecknen, flankerade av större delen av oppositionen. Tydligast motstånd står Socialdemokraterna och Hållbart initiativ för. Socialdemokraternas partiledare Arsim Zekaj har tidigare sagt att frågan utgör en röd linje för partiet, alltså en fråga där man inte tänker ge med sig. Hur skarp den röda linjen är lär visa sig. Oavsett vad S och HI tycker så finns en majoritet för den här ändringen i lagtinget.
Det är i alla fall tydligt att frågan handlar mer om politik än att lösa ett specifikt problem. Den utredning som ligger till grund för förslaget talar sitt tydliga språk: få saker skulle bli bättre genom att inskränka rätten till heltid för en del barn. Inga större inbesparingar, ökade administrativa kostnader och svårigheter att bedöma vilket barn som har rätt till dagvård mer än 25 timmar i veckan. Förslaget skulle också minska flexibiliteten för barnfamiljer, något som går emot syftet med familjeledighetsreformen.
Och nog vill väl kommunerna hellre anställa barnskötare än byråkrater?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
