Dagens dubbla spaningar handlar om att göra om och göra rätt. Det aldrig för sent att korrigera sådant som har gått tokigt, oavsett om det är lokalt eller globalt.
Rättvist till jul
Först ut julfest-gate. Förra veckan kom beskedet att landskapsregeringen drar tillbaka upphandlingen av landskapets julfest. Det på grund av att ÅHS sparar in på sin i år.
Det är både rättvist och orättvist.
Tar man perspektivet från golvet är det rättvist. ÅHS-personalen har begränsade möjligheter att påverka sin egen budgetprocess och ska därför inte ”straffas” för att ledningen väljer att spara in på personalens festtillfälle. Att vissa landskapsanställda får oxfilé och andra julgröt är förstås uselt om man vill signalera likabehandling.
Flyttar man upp några hack i beslutskedjan kan beslutet däremot uppfattas som orättvist. De myndigheter som klarar sina sparkrav och lyckas behålla festen straffas ju nu på grund av beslutet från ÅHS, som de sannerligen inte kan påverka.
Det är inte bra om det uppstår konflikter mellan myndigheter. Vi har redan läst när polismästare Pawli i Ålands radio säger att de andra myndigheterna tvingas täcka upp när ÅHS misslyckas med sina sparkrav. Hans uppskattning är att polisen har sparat 400 000 extra på grund av sjukvården.
Att spara är tufft i alla organisationer, oavsett hur stor budgeten är. Och det är förstås inte bra om det upplevs så att vissa får bära de andras bördor.
Julfesten borde inte vara en sådan fråga. Därför är det bra att landskapsregeringen nu satsar på likabehandling.
Nu finns en chans att göra en julfest för alla. Precis som Matilda Johansson skrev på ledarplats i våras: ”Ett gemensamt firande för alla landskapets anställda hade varit en sund framtidslösning. För dessa två verksamheter (landskapet och ÅHS), som dessutom har så tätt samarbete, skulle det också vara positivt att umgås mer över verksamhetsgränserna i en avslappnad miljö”.
En klockren chans att göra om och göra rätt, med andra ord.
Ny karta – ny värld
Förra veckan godkände FN:s generalförsamling en ny projektion av världskartan: Earth Equal-projektionen.
Det är ett gissel att få korrekta proportioner när en boll ska bli en rektangel. Gerardus Mercators tolkning från 1500-talet har hittills varit den mest använda, trots att det har funnits många andra. Mercators projektion behåller vinklar och riktningar vilket gör den utmärkt för navigation. Men den förvränger proportionerna så att områden vid polerna ser mycket större ut. Därför är det till exempel lätt att tro att Grönland är lika stort som Afrika, fast det faktiskt är lite mindre än Demokratiska republiken Kongo.
För Finlands del betyder kartändringen att vi krymper på världskartan. Men i jämförelse: Finlands sträcka i nordsydlig riktning är egentligen den samma som Egyptens. Titta på en karta och jämför dessa två länder så märker du skevheten.
Orsaken till ändringen är att ge en mer korrekt bild av hur världen faktiskt ser ut, men också för att människan generellt fortfarande ser större länder som mer betydelsefulla.
”En rättvis karta förändrar inte världens geografi; den förändrar hur vi ser på världen. Och när vårt perspektiv blir mer rättvist banar det väg för större förståelse, respekt och fred mellan nationer.”, sade Togos representant i FN:s kartgrupp som har lobbat för förändringen.
Och det är förstås helt rimligt.
164 länder röstade för förändringen, sex avstod (Estland, Lettland, Serbien, Ukraina, Georgien och Moldavien), och en röstade nej: USA.
Och om man tvivlar på tanken att länder uppfattas på olika sätt beroende på hur stora de är på världskartan så är det väl ändå talande att USA röstade nej. USA blir nämligen mindre.
Också FN gjorde om, och gjorde rätt.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
