Är en investeringsstrid att vänta?
Ska en kommuns överskott tillfalla de andra i en eventuell kommunsammanslagning?
Det är en av frågorna som måste lösas om landskapsregeringen ska lyckas med sin reform.
Den föreslagna kommunstrukturreformen innebär att, om regeringen lyckas med sitt mål, den åländska kartan ritas om och 16 kommuner blir fem. Sammanslagningar av kommuner innebär förstås också sammanslagningar av funktioner inom kommunerna.
Det öppnar för flera frågor om framtiden, en av dem är hur kommunerna ska förhålla sig till investeringar.
Ett färskt exempel kan hämtas från Jomala. Det planerade samlingshuset i anslutning till Vikingaåsens skola ska innehålla två dagisavdelningar, ett bibliotek och en stor idrottshall till en i nuläget budgeterad kostnad på 5,5 miljoner euro. Detta efter en kompromiss som innebar att antalet dagisavdelningar bantades från fyra till två till en inbesparing på 1,3 miljoner euro.
För vilka behov bygger då Jomala sitt nya samlingshus?
Är det för Jomalas nuvarande behov, för ett framtida behov i en eventuell storkommun i Sydöstra Åland eller för framtida behov med nuvarande kommungränser?
Jomala stärker, med investeringen, sitt kommuncentrum men bygget betyder också att det överskott som kommunen har genererat i många år går tillbaka till de egna skattebetalarna. Det är en satsning ur ett Jomala-perspektiv. Och det är mycket begärt att Jomala skulle vänta på en satsning som kommunfullmäktiges politiker, över partigränserna, tycker är en god investering bara för att en kommunsammanslagning eventuellt är på kommande.
Om kommunsammanslagningen genomförs kan det bli en revirstrid om vilka centrum som ska satsas på i de nya kommunerna. Genom att investera före sammanslagningen stärks den egna positionen. För frågan om en satsning i mångmiljonsklassen i Jomala centrum hade varit lika självklar när Lemland och Lumparland fått tycka till.
Borde alla då investera i den egna kommunen medan det fortfarande är möjligt? Eller till och med ta lån för att säkra den egna kommunens verksamheter?
Framtiden är ännu för oviss för att med säkerhet våga satsa på en framtid i de eventuella storkommunerna.
Men det är tid för att börja fundera i de banorna, och göra det tillsammans utan att det uppstår en revirkamp om kommunkartan plötsligt ritas om.
