Anfall är inte bästa försvar
Ett trängt lejon attackerar – i brist på andra möjligheter. Som människa i ett civiliserat samhälle på 2020-talet är det sällan rätt att ta efter lejonet. Ändå är det det alternativet som många tar till. Resultatet blir sällan lyckat.
Nyans reporter Ida Jansson gjorde sitt jobb i förra veckan och avslöjade att en IFK Mariehamn-spelare inte följt gällande karantänsregler, över ett år in i en global pandemi. Efter en ny matchförlust i onsdags intervjuar Ida Jansson IFK:s tränare. Svaren och bemötandet är oproffsigt, för att inte säga direkt nedlåtande och fräckt. Det här alltså av en avlönad ledare för ett lag i landets högsta liga, i en av världens största sporter.
Reaktionerna låter inte vänta på sig.
Senare har tränaren insett det problematiska i sitt beteende och bett om ursäkt. Gott så. Det är mänskligt att fela.
Han är heller inte ensam. Ser man bara under det senaste året på Åland finns en rad personer på höga, ansvarsfulla positioner som, när de blir trängda och pressade, slår tillbaka vilt och utan besinning. De rallarsvingar med personangrepp, ogrundade lögner och allmän goja.
Beteendet får nu fungera som en pannå för ett resonemang kring emotionell intelligens. För tittar man närmare på händelseförloppen är det hanteringen av känslor som fallerar.
I fotbollsfallet så har IFK Mariehamn en lång rad förluster bakom sig. Läget är pressat. Fansen förväntar sig vinst, spelarna försöker men misslyckas. Att laguppställningen ändrats i sista stund på grund av Nyans rapportering om ett Stockholmsbesök blir en del av förklaringen till förlusten och när det efter matchen ställs frågor brister självkontrollen.
Emotionell intelligens, ofta förkortat EQ, eller känslomässig intelligens, är förmågan att känna igen, förstå och hantera känslor – sina egna och andras. Det handlar om empati, självuppfattning, självreglering och social skicklighet.
Egenskaper som är väsentliga för en ledare, men även för en generell god hälsa och möjligheter att lyckas med utmaningar i allmänhet i livet men framför allt för den som satsar på en framgångsrik karriär av något slag.
Precis som med ”vanlig” intelligens, IQ, kan emotionell intelligens övas upp.
Och även på det här området skiljer vi oss människor åt. En del, verkar det som, är födda med stor social kompetens, medan andra måste kämpa för att uppnå ens en basal nivå av känslohantering. Oavsett kan alla träna för att bli bättre och ju tidigare i livet vi börjar öva, desto lättare är det.
I den nya läroplanen för den åländska grundskolan finns övningar i emotionell intelligens med tydligare än tidigare. I omgivningskunskap, hälsokunskap, och religion och livsåskådningskunskap ingår att öva emotionella färdigheter samt att förmedla känslor och tankar på ett bra sätt. Eleverna får lära sig att analysera, reflektera och diskutera sina känslor.
Det är viktiga övningar, men vi kan inte enbart lämna träningen till skolan. Föräldrar, och andra vuxna, har ett viktigt ansvar att hjälpa barn att förstå sig själva när ilskan, glädjen eller besvikelsen tar över kroppen. En bra pedagogik är att själv vara en god förebild, men det kräver förstås att den vuxna har koll på känslorna. Det är svårt att kräva mer av barnet än vad den vuxna levererar. Precis som det är svårt att kräva mer av laget än vad dess ledare presterar.
Anfall är bästa försvar, påstås det. Det kanske funkar i krig och kan vara framgångsrikt i fotboll, men som strategi i livet i stort är det inte lyckat.
Så ett råd till IFK Mariehamn. Anfall gärna och mycket i nästa match, om anfallet handlar om att få bollen i rätt mål. Men utanför fotbollsplanen gäller det att ha andra strategier för att lyckas.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
