Åland en demografisk vinnare
Åland är en vinnare i tre framtidscenarier som tagits fram av det finländska konsultbolaget MDI. Men som en del av ett finländskt och europeiskt sammanhang måste även vi förbereda oss på en ändrad befolkningsstruktur.
År 2020 föddes 261 barn på Åland. Det är sex färre än år 2019. Men trots de minskade födelsetalen utmärker sig Åland i demografiska prognoser för framtiden.
Det finländska konsultbolaget MDI har tagit fram tre scenarior för befolkningstillväxten i Finland fram till 2040.
Grundscenariot bygger på matematiska uppgifter från åren 2015-2020. Där utgår man från att avvikelserna under coronaåret påverkar endast det berörda året i raden av en räcka år i utvecklingen. I det fallet ökar Ålands befolkning till år 2040 med mellan 5 och 10 procent.
I det andra scenariot beaktas inte coronaåret alls. Även där växer Åland med mellan 5 och 10 procent.
I det tredje scenariot räknar man på uppgifter enbart från år 2020 och utgår från att det inte blir en återgång till tiden före coronaepidemin. Då kan Åland räkna med en tillväxt på mellan 10 och 15 procent.
I alla scenarior är alltså Åland en demografisk vinnare.
”Vi talar ofta om Birkaland, Egentliga Finland och Nyland som vinnare (ökad befolkningsmängd) men Åland är den fjärde vinnaren”.
Det säger Janne Antikainen, utvecklingsdirektör på MDI till Svenska Yle.
Vår räddning är inflyttning och här blev coronaåret en markering för hur Åland kan te sig attraktivt i vad MDI kallar ”det nya normala med distansjobb, boende på flera orter och letandet efter trygghet”. Åsubs sammanställning av år 2020 visar att inflyttningen ökade med över 100 personer till 957.
I MDI:s prognos är det personer med ”främmande språk som modersmål” som står för den stora ökningen i framtiden. För Ålands del kommer mycket av de nyinflyttade, både i nuläget och i framtiden, från Sverige. År 2020 hade vi 120 fler inflyttare från Sverige än 2019. Drygt 320 personer flyttade in från Finland, vilket är ett tiotal fler än 2019. Från övriga Norden flyttade sex personer. Inflyttningen från länder utanför Norden minskade till 165 personer.
Om prognoserna slår rätt kommer Åland i framtiden få ännu mer inflyttning av personer med ett främmande språk, annat än finska och svenska, som modersmål. År 2040 kan den här andelen av Ålands befolkning vara så stor som 36 procent.
Men även om Åland kan hurra för alla tre framtidsvisioner, så är det en i övrigt dyster demografisk bild som MDI målar upp för Finland i stort. Fyra av fem kommuner kommer att drabbas av ett sviktande befolkningsunderlag. Det är en trend som syns i hela Europa just nu. Vi går överlag mot en mycket äldre befolkningsstruktur, vilket i sin tur leder till att de som är i arbetsför ålder måste bära en allt tyngre börda för att täcka sociala utgifter för den åldrande befolkningen.
Åland existerar inte isolerat från resten av Finland och omvärlden. Även vi kommer att vara tvungna att anpassa oss till den nya demografiska utvecklingen. Förhoppningsvis inte lika snabbt som Kina, som den senaste tiden yrvaknat upp till en mardrömslik demografisk utveckling efter sin mångåriga ettbarnspolitik.
EU, Finland och Åland har ännu tid att anpassa sig och förbereda sig. Det vi kan göra är att fortsättningsvis vara en attraktiv inflyttningsplats och erbjuda trygghet och en känsla av gemenskap i spåren av coronapandemin. Men vi kommer också bli tvungna att tänka i nya banor för att bibehålla den välfärd vi vant oss med.
Befolkningsförbundet i Finland poängterar att vi i vår anpassning till den nya demografin behöver säkerställa nationens välbefinnande, ekologisk hållbarhet samt globalt ansvar. Det är mycket att balansera på en och samma gång samtidigt som resurserna, i form av befolkningsunderlag, minskar.
Även om vi på Åland alltså kan glädjas åt vår attraktionsförmåga, så behöver vi hålla en viss hälsosam verklighetsförankring. Den demografiska världen som vi känner förändras. Och vi med den.
