Åland – det bästa av Norden?
Åland, Färöarna och Grönland har bidragit mycket till det nordiska samarbetet och de tre öarna framhålls i en ny rapport bland annat som föregångare till social och miljömässig hållbarhet. Speciellt Åland står ut i både sin hållbarhetsprofilering och sitt Norden-engagemang. Kanske är det dags att Åland får en mer profilerad roll i det nordiska samarbetet?
Är man stor och stark måste man vara snäll lyder ett ordspråk sprunget ur Astrid Lindgrens värld. Men om man är liten måste man vara innovativ, duktig och hålla sig framme. Det exemplifieras i det nordiska samarbetet där de tre ö-samhällena Åland, Färöarna och Grönland, trots sin litenhet gjort ett stort avtryck.
En ny rapport från Finlands utrikespolitiska institut, skriven av Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark och FIIA:s programdirektör Katja Creutz, visar att de tre öarna i dag är naturliga, självklara och bidragande delar av den nordiska familjen. Speciellt Åland har visat framfötterna och då framförallt i hållbarhetsfrågor.
Hållbarhet har varit ett genomgående tema i de tal som åländska ledamöter genom tiderna hållit inför nordiska rådet och de har fokuserat på potentialen hos Åland och de nordiska länderna att agera som pionjärer i utvecklingen mot en bättre värld.
Med visionen och nätverket Bärkraft och den europeiska utmärkelsen European Sustainability Award i bagaget så är Åland ett nordiskt flaggskepp för just hållbarhet, något som de övriga nordiska länderna drar stor nytta av via association.
Men Åland är inte bara bra på att driva hållbarhetsfrågor i en nordisk kontext. Vårt landskap är också en sorts nordisk smältdegel, där den nordiska identiteten är potent och viktig. Den nordiska mentaliteten är inbäddad inte bara i den åländska politiken, utan också i kultur och samhälle.
Vi har Nordens institut på Åland, Nipå, Föreningen Norden, Nordjobbare och olika nordiska samarbeten och utbyten. I en av intervjuerna som rapportförfattarna har gjort konstateras att ”Ålänningar är främst nordbor, inte europeer”. En annan informant som intervjuades hävdade till och med att Åland är den plats där det nordiska samarbetet är mest synligt av alla länder.
Den nordiska politikplattformen är i dag Ålands främsta utrikesarena, där våra politiker gjort ett förtjänstfullt och gediget jobb med att nätverka och driva frågor som gynnar eller intresserar Åland samt bidra till att utveckla den nordiska framgångssagan. Men även om Åland, Färöarna och Grönland har representation både i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet så har ingen av dem en jämställd status med de fem kontraktsbundna länderna; Finland, Sverige, Danmark, Island och Norge.
Färöarna har ansökt om fullt medlemskap tre gånger, utan framgång och alla tre ö-nationer har enligt rapporten ambitioner om att få utvidga sitt nordiska aktörskap på den politiska plattformen. Alla tre har bidragit mycket till det nordiska samarbetet, men också till bilden av Norden, genom hållbarhetsfokus och genom att öka kunskapen om olika regeringstyrningsformer, autonomier, mångfald och fredsarbete.
Åland är den minsta och äldsta autonomiska regionen i Norden. Men vi är definitivt ett flaggskepp för mycket av de värderingar som Norden vill stå för. Förhoppningsvis får både Åland, och dess ö-bundsförvanter, i framtiden det erkännande och det inflytande som vi förtjänar i en nordisk kontext.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
