SÖK
MENY
103 år av självstyrelse har gett utdelning
För 104 år sen fattade Nationernas förbund beslutet att Åland ska höra till Finland och vara självstyrt. Så varför firar vi i dag självstyrelsens 103-årsdag? För att beslutet var en besvikelse för Ålandsrörelsen, men också för att saker och ting behövde komma på plats först. Så hur blev det, bra eller mindre bra?
Det klagas med jämna mellanrum på att självstyrelsen stagnerar, den behöver utvecklas för att hänga med när världen förändras. Och visst dyker det upp problem till exempel när lagstiftningen i Finland förnyas och man inte har förstått att beakta särförhållandena på Åland. Men en titt bakåt visar att det också har skett en hel del under årens lopp.
Den första självstyrelselagen från 1920 reviderades 1951. Då skrevs hembygdsrätten in och rätten till en egen flagga för Åland. Det dröjde visserligen till 1954 innan man från åländskt håll kom med ett förslag som godkändes i Helsingfors – helt fritt fick flaggan inte utformas – men nu vajar den över landskapet.
30 år senare var det dags för åländska frimärken. Både flaggan och frimärkena är mer symboler än makt, men symboler behövs också.
Men så kom den stora revideringen av självstyrelselagen 1991. Den trädde i kraft 1993 och innebar en total förändring av det ekonomiska systemet. Hur många minns i dag balansgången när det skulle göras budget för Åland?
Den åländska budgeten skulle vara proportionell mot rikets. Det fick inte användas mer pengar på vägar, administration, offentliga byggen med mera än man gjorde på rikssidan. Om landskapet behövde satsa på ett färjfäste eller anställa en tjänsteman som det inte fanns motsvarighet för i rikets budget så måste man kunna argumentera bra för att få kostnaden ersatt. Lyckades inte det så placerades anslaget ”utom kolumn” och måste betalas ur landskapets egen ficka.
I lagen 1993 infördes ”klumpsumman”, som gav lagtinget helt andra möjligheter att göra upp en budget som kunde anpassas till åländska förhållanden. Klumpsumman är en återbetalning av skatter som staten tar in från Åland och sattes till 0,45 procent av statens intäkter. Den summan kunde nu lagtinget fritt fördela.
Åland fick också ta över posten, polisen och radio- och tv-verksamheten. Tidigare var allt detta styrt från riket. Åland fick också ingå kollektivavtal för landskapet och kommunerna, vilket ledde till att den gruppen tjänstemän är lediga i dag medan den privata sektorns anställda jobbar. En inte helt lyckad utveckling av självstyrelsen?
Så kom 1995 och medlemskapet i EU. Åland fick undantag för skattefri försäljning för att ha bibehållen trafik till och från Åland. Trafik har vi men också en skattegräns, som nu ställer till problem för många företagare och privatpersoner på land.
EU:s inverkan på självstyrelsen skulle kräva en hel avhandling, men medlemskapet var ålänningarnas eget beslut i en folkomröstning. Och alternativet, Åland utanför EU, hade inte varit enklare att hantera.
Men det var vårfågeljakten som väckte de hetaste känslorna. EU-domstolen förbjöd jakten 2005. Landskapsregeringen – styrelse blev regering 2004 – återinförde begränsad jakt 2011, men också den förbjöds 2020. Nu är det rätt tyst kring frågan.
När Finland blev självständigt 1917 arbetade Ålandsrörelsen under ledning av Julius Sundblom för att Åland skulle anslutas till Sverige. En folkomröstning i dag skulle knappast stöda den tanken. Men vad hade skett utan Ålandsrörelsens insats? Hade tanken på självstyrelse i så fall väckts hos dem som bildade Ålandskommittén och som fick gehör för sin kompromiss i Nationernas förbund?
”Ålandskungen” kan ses som en indirekt far till en lösning på Ålandsfrågan som han motarbetade. Var finns de direkta fäderna (”mödrar” fanns inte i Ålandskommittén) när självstyrelsen firas?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
