Så fick Träffpunkt ungdom sin start
Svajig ekonomi och musik som inte platsat någon annanstans på Åland.
Det har kännetecknat Träffpunkt ungdom som firar sitt 40-årsjubileum på Bastun i morgon lördag.
Vi grävde i arkivet och tittade på de första åren.
1972
Den före detta stadsbastun skulle bli ett diskotek med inredning från gamla fartygssalonger. Direktörerna Tomas Sundblom och Bengt Granberg var redo att satsa 150.000 mark men tyckte att stadens hyreskrav – tre procent på bruttoomsättningen eller lägst fem mark per kvadratmeter – var för högt.
I stället växte projektet ”Träffpunkt ungdom” fram. Det skulle bli en opolitisk organisation för den förvärvsarbetande ungdomen på Åland.
– Man kan knappast sitta på krogen och småprata, än mindre ta ett parti schack eller vad man nu vill, sade Teaterföreningens sekreterare Ebba Eriksson till tidningen Åland.
Föreningen bildades i oktober. Ordförande blev Folke Sjölund. Målet var fortfarande att göra stadsbastun till pub och diskotek men redan då funderade ledningen på att arrangera festivaler.
1973
Johan Scott planerade inredningen ombyggnaden kostade runt 80.000 mark. Kritiker som tyckte att staden inte borde satsa pengar på Bastun fick veta att det skulle bli ett ”allaktivitetshus”, inte en pub.
1974
Pub Bastun öppnades den 23 februari med musik av spelmanslaget Viltstråk från Stockholm, med åländske Anders Stenmark, och filmvisning.
Intäkter från sålda medlemskort hade försvunnit. Folke Sjölund förklarade i oktober att bokföringen i början av året hade varit bristfällig. Och det skrevs om att ”Internationalen” och en ”kampsång för de förtryckta och utsugna indokinesiska folken” spelats på Bastun i mars.
Alla är välkomna till Träffpunkt ungdom, skrev styrelsen i en insändare.
Läs mer om Träffpunkts första decennium i papperstidningen!
