Vi kan igen (!) läsa att LR äskar mer medel för Sunnanvind-projektet – havsbaserad vindkraft norr om Åland. Inklusive EU-medel har LR plöjt ner cirka 10 miljoner euro i skattemedel i projektet utan att så här långt fått något tillbaka.
En betydligt större fråga som sällan berörs i debatten är ÅAB:s vindkraftsfond. Ett syfte var att finansiera de investeringar som OX2 planerade. På den tiden fanns två ”lokala” intressenter; OX2 och Ilmatar. Nu är de båda borta från Åland, men vindkraftsfonden har ett kapital om 250 miljoner euro med över 2000 fondandelsägare.
För två år sedan skrev jag insändare om riskerna för denna fond med anledning bland annat av värderingen av egendomen, som då till största delen var projekt under uppförande och påpekade även de uppenbara likviditetsriskerna för fonderna mot bakgrund av att bostadsfonderna då redan stoppat uttag från fonderna.
Sedan stoppades insättningar i fonderna och i juli senaste år stoppades även uttag från vindkraftsfonden på obestämd tid. Nu sitter drygt 2000 investerare fast med 250 miljoner euro utan att veta när och om de får ut sina pengar, eller hur mycket det blir. Fondernas kursutveckling är minus 19,52 procent de senaste sex månaderna.
Nu uppkommer därför många frågor angående hanteringen av marknadsföring, information och hantering av vindkraftsfonden. Det finns en myndighet som övervakar alla fonder och det är Finansinspektionen. Av denna anledning har jag lämnat in en anmälan för att de ska granska dessa ärenden för alla fondägares räkning.
Anmälan rör främst marknadsföringen, fryst kapital, eventuell bristfällig riskupplysning, rättsligt osäkra investeringsförutsättningar, potentiell skatterättslig skada för investerare, samt möjliga intressekonflikter i styrelsearbetet — i fonderna ÅAB:s Vindkraftsfond och ÅAB Havsvind I Kb. Anmälan innehåller inga påståenden om regelbrott, utan syftar till att FI ska göra en oberoende bedömning.
Den strukturella orsaken till likviditetsproblemet är att fonden investerar i djupt illikvida tillgångar — vindkraftsprojekt i ett tidigt utvecklingsstadium och projekt som inte kan delas upp och säljas styckvis på en öppen marknad. Trots detta har fonden marknadsförts och sålts till en bred allmänhet, inklusive icke-professionella investerare. Har denna illikviditetsrisk kommunicerats med den tydlighet som lagstiftningen kräver? Som tidigare lärare i finansiell ekonomi insåg jag de stora riskerna men hurudan information fick investerarna? Kunde de förstå riskerna?
För varje dag som utbetalningarna är frysta innebär att tusentals investerare är berövade sin möjlighet att få ut sina egna medel. Därför har jag begärt att FI ska granska bland annat
1. Om uppskjutandet skett i enlighet med fondstadgarna
2. Om likviditetsriskerna varit korrekt beskrivna i förväg
3. Om investerare fått tydlig och rätt information om orsakerna till inlösenstoppet
4. Om fondbolaget vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa likviditet.
STEPHAN TOIVONEN
Åländsk Demokrati
