Vindkraften är Ålands bit i omställningspusslet
Det pågår en massiv energiomställning i världen. Den fossila energin ska fasas ut och ersättas av förnybar energi. Just nu går 80 procent (!) av investeringarna i energi i världen till det förnybara, enligt Internationella energirådet. Det är en enorm andel. Vårt sätt att producera och konsumera energi genomgår just nu en stor förändring. Detta ställer krav på integrerade smarta elnät, förnuftigare konsumtionsmönster och nya lösningar för energiproduktion och -lagring.
Vinden blåser inte alltid överallt.
Solen skiner inte alltid överallt.
Vattnet rinner inte alltid i alla vattenkraftverk.
Men sammantaget ska vi skapa ett energisystem som drivs helt förnybart, med en energimix från olika energikällor.
Alla delar av världen måste styra åt samma håll.
Ålands naggande goda pusselbit i det stora pussel stavas: vind.
Vinden är en åländsk naturresurs. Vi har mycket av den resursen, vi ska ta vara på den och skapa värde av den. Värde för klimatet och värde för det åländska samhället. Vi har gjort det på land i över 30 år. Nu ska vi göra det storskaligt till havs.
Enligt Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet – landets främsta inom energifrågor – finns det inga tvivel om att Åland har en stor potential för havsbaserad vindkraft. De åländska vattnen har mycket goda vindförhållanden. Vi har lämpliga vattendjup och vi är belägna mitt emellan energi-törstande regioner i Sverige och Finland.
Flera aktörer har visat intresse för den åländska potentialen. Ett antal av dem håller nu på att etablera sig på Åland. Ett par har redan kontor på plats och har anställt personal. Redan nu har alltså vår satsning på havsbaserad vindkraft skapat gröna jobb på Åland.
Havsbaserad vindkraft är nytt för Åland och självklart väcker det en hel del frågor. Vissa frågor finns det svar på redan idag. Andra frågor får sina svar längre fram i processen. Som i alla större projekt är det många steg som ska tas på vägen innan bygget står färdigt.
Är det åländska skattepengar som ska bygga vindkraftverken?
Grundkonceptet är tydligt men tål att upprepas: landskapsregeringen skapar förutsättningarna. Privata investerare och företag bygger och driftar. Nämnas bör att landskapsregeringen har erhållit medel från EU för en stor del av arbetet med att skapa dessa förutsättningar.
Hur ska Åland tjäna pengar på havsbaserad vindkraft?
Intäktsmodellen för Åland består huvudsakligen av arrenden och skatter. Utöver det skapas det kringeffekter såsom arbetsplatser, nya affärsmöjligheter, underleverantörer, utbildning och forskning et cetera.
Storskalig havsbaserad vindkraft innebär också en stor potential för den åländska sjöfarten. Samtidigt finns det inom sjöfarten en stor erfarenhet och kunskap som behövs för att förverkliga havsbaserad vindkraft på bästa sätt.
Kommer vindkraftverken att ta död på en massa fåglar?
Med rätt placering bedömer experter inom till exempel svenska Naturvårdsverket att det är låg risk för att fåglar flyger in i vindkraftverken. Katter och bilrutor bedöms som mycket större hot mot fåglarna än vindkraftverk.
Är vindkraftverken ett hot mot den biologiska mångfalden i havet?
Också här är placeringen viktig. Man bör naturligtvis undvika att bygga vindkraftverk i områden med känslig undervattensnatur. Detta har beaktats i gällande havsplan och kommer att analyseras vidare i kommande miljökonsekvensbedömningar. Däremot kan vindkraftverkens fundament fungera som konstgjorda rev och skapa livsmiljöer för marint liv, vilket stärker den biologiska mångfalden. Studier som Naturvårdsverket hänvisar till visar att fiskar och kräftdjur lockas till fundamenten.
Sprider ett vindkraftverk mycket mikroplast?
Utredningar gjorda av norska myndigheter och organisationer visar att det kan lossna cirka 150–200 gram färg och plast från ett större vindkraftverk per år. Det sker en ständig utveckling av materialen eftersom det ligger i vindkraftsaktörernas ekonomiska intresse att verken inte slits. De största utsläppen av mikroplaster generellt kommer från biltrafik, kläder som tvättas och, naturligtvis, från cirka 150 miljoner ton plast som redan hamnat i världshaven på grund av nedskräpning.
Kommer uttjänta vindkraftverk att lämnas kvar som “skelett” i havet?
Nej. Hanteringen av uttjänta verk och eventuell demontering av verk åligger aktören/aktörerna vilket ska regleras i avtal med landskapet.
Hur fossilfritt är ett vindkraftverk egentligen om man ser till helheten?
Enligt FN har vindkraft minst klimatpåverkan av alla energislag. Tillverkning, uppbyggnad och nedmontering av ett vindkraftverk orsakar 11–12 grams koldioxidutsläpp per producerad kWh. Enligt svenska Energimyndigheten tar det cirka 8 månader för ett vindkraftverk till havs att producera den mängd energi som krävs för att tillverka verket. Resten är plus.
Havsbaserad vindkraft på Åland är en mångårig satsning. Det är viktigt att det under resans gång sker en bred dialog och förankring i det åländska samhället kring vad det innebär för Åland. Och att tillförlitliga fakta används som grund i diskussionerna. I vintras höll lagtingets finans- och näringsutskott ett öppet hörande med experter kring vindkraften (hörandet finns på Youtube). I höst kommer landskapsregeringen att följa upp med ytterligare tillfällen för information och diskussion.
ALFONS RÖBLOM (HI)
UTVECKLINGSMINISTER
ROBERT MANSÉN (C)
LAGTINGSLEDAMOT
