Vill Åland vara ett demensvänligt samhälle?
Svenska Demensförbundet definierar ett demensvänligt samhälle så här:
– Garanti för vård och omsorg för personer med demenssjukdom.
– Större ansvar för tjänstemän och enhetschefer när det gäller utförande och uppföljning av personcentrerad och kvalitativ vård och omsorg av personer med demenssjukdom.
– Öronmärkta statsbidrag till demensvård, pengar till forskning, fortbildning och handledning för personalen. Ökad kunskap hos beslutsfattare och personal om anhörigas situation.
– Fler demensboenden byggs.
– Utökad dagverksamhet, korttidsvård samt avlösning i hemmet.
– Geriatrisk kompetens med inriktning mot demens, fler geriatriker, kliniker och vårdplatser.
– Demensutbildning i all utbildning inom vård och omsorg, inklusive läkare och biståndsbedömare.
– Alla med symtom har rätt till utredning, diagnos och behandling.
– En oberoende tillsynsmyndighet för demensvården.
– Lagstadgad minimibemanning.
– Lagstadgad rätt till daglig aktivering och utevistelse, att de demenssjuka inte vårdas tillsammans med icke demenssjuka.
– Vårdplanering med anhöriga har förtydligats i Socialtjänstlagen.
– Kostnadsfria hjälpmedel, mer information om vilka hjälpmedel som finns.
– Kunskap för ett gott vårdarbete, etik och en genomtänkt människosyn genomsyrar all vård och omsorg av personer med demens.”
Eftersom Åland är ett litet samhälle med kort avstånd mellan beslutsfattare och befolkning borde det inte vara stora problem med att genomföra de flesta av punkterna ovan, anpassat efter åländska förhållanden, föreskrifter och lagar.
ANNICA RYDBERG
SILVIASYSTER
