Varför säger kommunerna nej till gymnastikarenan?
Gymnastics Åland – Ålands största idrottsförening. Är en ändamålsenlig hall för mycket begärt? Röster hörs från medlemmar, enskilda politiker, turister och ålänningen på gatan. Ja, vi är många som säger att det är en investering som behövs. För jämställdheten inom idrotten, folkhälsan, idrottsturism och verksamhetsutveckling.
Den 3 april 2019 var en lyckans dag. Det var då vi fick beslut om att landskapsregeringen hade beviljat oss ett investeringsbidrag. Ett av kriterierna var att projektet skulle gynna hela Åland. Verksamheten har länge riktat sig till hela befolkningen och för att ytterligare påvisa detta bytte vi namn från Mariehamns Gymnastikförening till Gymnastics Åland.
Men, ska vår allåländskhet bli vår fallgrop? Kommer vi att vara tvungna att göra skillnad på barn och ungdomar från olika kommuner? Vi vill driva vår verksamhet så att alla barn har samma förutsättningar, men vad säger kommunerna om det? Vi vill ogärna lägga på avgifter för de barn vars hemkommun inte vill stödja deras idrott.
Vi behöver en ändamålsenlig hall och en sådan bygger inte sig själv och drivs inte heller utan ekonomiska resurser. För ett projekt av den här storleken behöver vi ha en god framförhållning och ett ekonomiskt hållbart underlag. Av den orsaken har föreningen i den allåländska andan sträckt ut sin hand för att föra en dialog med kommunerna om hur detta kan skötas. I detta ingår en förfrågan om kommunen kan tänka sig bidra till den årliga driften av gymnastikhallen i enlighet med procentandelen av den specifika kommunens procentuella andel av medlemmarna.
Förundrade får vi nu återkoppling från kommunerna på Åland. Vad är det som gör att kommun efter kommun svarar nej? Kan det vara så att kommunerna är rädda för att Gymnastics Åland ska få mera pengar per medlem än andra föreningar? Varför engagerar sig kommunerna inte i en dialog med lösningsfokus? Svaren vi hittills har fått är nekande. Varför verkar hallens placering vara av större vikt än vilka medlemmar som de facto använder hallen? Det är inte många andra föreningar som utan investeringshjälp från kommunerna bygger sin egen anläggning och tar ett lån på över miljonen.
Självklart förstår vi problematiken; kommunen måste se om sin ekonomi. Men istället för att säga nej rakt av skulle vi välkomna motförslag eller inbjudan till samtal. Se möjligheter istället för hinder. Ta den berömda boxen och tänk utanför den.
Vi har startat en namninsamling och ser direkt att frågan engagerar. Under de första dagarna har över 600 personer undertecknat namninsamlingen.
Med detta sagt önskar vi återigen att vi tillsammans med de åländska kommunerna kan se möjligheterna för de åländska barn, ungdomar, vuxna och äldre som idag tränar, eller i framtiden kommer att träna, i föreningens regi. Låt Gymnastics Åland få fortsätta vara en allåländsk förening där barn och unga i alla kommuner har samma möjligheter som de barn och unga som råkar vara bosatta i den kommun som hallen ligger. Låt inte en passerad kommunskylt på vägen till hallen betyda att medlemmen behöver betala mer för att delta i aktiviteterna.
Låt politikerna och beslutsfattarna i din kommun få veta hur du tänker kring detta. Stötta gärna dem som fattar besluten så att medlemmar från alla kommuner får träna under samma förutsättningar. Vår målsättning är att vara en förening för hela Åland både avseende verksamheten och kostnadsstrukturen. Det förutsätter dock att kommunerna anser att fokus ska ligga på vem som använder föreningen framom att låta bidrag styras av var en byggnad ligger.
GYMNASTICS ÅLAND
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
