Jag har under majoriteten av mitt 53-åriga liv använt mig av färdtjänst. Under den tidsperioden har jag lärt känna chaufförer och skapat ett vänskapsband till dem. De är en trygghet i mitt liv. De ger mig, som synnedsatt, möjlighet att jobba och vara delaktig i samhället. Nu känner jag en stark oro för en väl fungerande färdtjänsts framtid på Åland.
En ny lag är på väg, vilket jag inte tror är till Ålands fördel. I förarbetet till lagen har landskapsregeringen lyft flera potentiella risker med lagen. En av dem är att taxifärdtjänsten riskerar att försämras betydligt, speciellt ute på landsbygden. Det nya lagförslaget anses tvinga KST till att upphandla färdtjänst, dock har KST redan tidigare bäddat för en upphandling av färdtjänst. Viljan till att upphandla färdtjänst verkar drivas av ideologiska skäl istället för att basera beslut på fakta om hur det ser ut på Åland. Är det proportionellt att vi på lilla Åland ska följa stora välfärdsområdenas exempel?
Jag vill också ifrågasätta KST:s kompetens att göra upphandlingar. Vi har sett dem ett flertal gånger göra upphandlingar där de enbart går på lägsta pris och inte har koll på dem som lämnar anbud och väljs. Upphandlingar inom socialsektorn kräver specialkännedom inom området. Något som de nyligen avslutade upphandlingarna visar att de inte har.
FREDRIK LINDEMAN
