DELA

Vad svarar ministrarna?

Stödet till vindkraften har tre problemställningar:

1. Åland har redan en hög andel konsumtion med förnyelsebar el (ca 50 procent) och en hög andel koldioxidfri elkonsumtion (70 procent). Behövs då ett stödet, då målet var att uppnå 20 procent?

2. Är stödet i enlighet med undantaget i EU-reglerna?

3. Varför vi skall subventionera en enda energiform så mycket?

LR kommer med en energiplan nästa vår. Planen borde komma först.

Jag har fått info, som tyder på att elbolagen kunde övergå till att enbart sälja koldioxidfri el till en betydligt lägre kostnad än detta stöd.

Jag har även fått info, som tyder på att det skulle kosta ungefär lika mycket för elbolagen att sälja enbart förnyelsebar el. LR verkar inte ha sett på något av dessa alternativ.

Enligt LR ska denna lag inte kräva notifiering (förhandsgodkännande) enligt sk ”allmänna gruppundantagsförfarandet”; artikel 42 enligt vicelantråd Gunell.

Jag är fundersam. I artikeln talas om ”färre än sex vindkraftverk”. I lagförslaget sägs att det finns 21 vindkraftverk. Enligt uppgift kan man räkna vindkraftverk på samma linje som ett vindkraftverk. Då skulle det finnas sex ”vindkraftverk” på Åland.

Vicelantrådet Gunell var närvarande vi behandlingen i plenum, men hon vägrade att svara på frågorna. Har hon fört Lagtinget bakom ljuset? Framtiden får utvisa.

Då jag nämnde att jag hört att LR kanske baserar sig på det faktum att EU i ett fall i Syd-Europa av misstag accepterat ett stöd till sex vindkraftverk, så kallade Vicelantrådet detta ”misstro och rykten”. Trots att hon var på plats, så vägrade hon att förklara eller dementera uppgifterna. Jag skulle nästan kalla det ”misstroende”.

Detta betyder att hela lagen kan vila på en väldigt bräcklig bas.

I EUs regler står ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftstödet.” Har de fått något stöd? Inget svar där heller.

Lagen kommer att granskas av EU på basen av en anmälan av en ålänning. Då får vi se, men vem bär ansvar om lagen inte håller?

Vi har en trasslig härva med utlovade stöd, brutna löften och handlag. Finansminister Perämaa sade i lagtinget (27/4): ”Vi står fast vid våra löften”. Vilka löften har man gett? Vilka är ”vi”? Vem har fått dessa löften? När har man fått dem? frågade jag. I Plenum hänvisade Perämaa bara till tidigare regeringar.

När jag ser bakåt, så ser jag följande: LR satsade på vindenergin. Så uppdagades ett underskott i budgeten på 17,6 miljoner. Ändrades politiken? Nej.

Finland drog tillbaka sitt löfte om 60 miljoner. Ändrades politiken? Nej.

Sen kom Orklas hot och LR sydde ihop ett räddningspaket på 5-6 miljoner euro. Ändrades vindenergipolitiken? Nej.

Hur mycket pengar har LR i sin skattkista?

Regeringen tar av de sjuka och fattiga och ger åt företagen. Jag förstår inte hur de socialdemokraterna kan framhäva sin ”Moraliska kompass”. Enligt min åsikt är de på kontrakurs.

Jag blev beskylld för att vara vindkraftsmotståndare, men enligt Yle (24/5) har ”vinden vänt för vindkraften, det tidigare systemet som garanterade ett visst pris för alla vindkraftsproducenter har slopats och nu ska alla förnyelsebara energiformer behandlas lika, enligt ett förslag från Arbets- och näringsministeriet. ”

I riksdagen, skulle jag tydligen vara i majoritet. I lagtinget är jag ensam. Jag tycker fortfarande att detta känns lika tryggt som ett Nigeriabrev. Har LR kontrollerat att EU accepterar att man kringgår lagstiftningen genom korsägande? Är det demokratiskt att bevilja ett stöd för sju år då vår mandatperiod utgår 2019? Ett företag kan lyfta stöd i tre år och sen går med vinst i fyra. Ska stödet då återbetalas? Har LR diskuterat säkerheter liksom Finland krävde av Grekland?

Vilket blir lagtingets och ministrarnas ansvar?

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati