Utveckla Ungdomsrådet
Hur ska ungdomar få vara med och påverka sitt samhälle? Detta är en fråga som jag ofta hör, och som jag har ställt mig själv många gånger.
Jag har haft en idé i huvudet en tid, och efter fredagens ungdomspolitiska seminarium är jag än mer övertygad om denna idé: att utveckla Ungdomsrådet.
Ungdomsrådet är en instans som till pappers är ett mycket bra initiativ, men som dock har misslyckats i sin kontakt med allmänheten. Personligen fick jag reda på att UR har existrat för bara någon månad sedan.
Tanken bakom UR är att rådet skall vara en remissinstans till landskapsregeringen, en instans som består av ungdomar och som ger ett ungt perspektiv på aktuella frågor. Precis som utomstående experter kan kontaktas i sakfrågor, och som de olika utskotten behandlar frågor som ligger inom deras kompetensområde, borde Ungdomsrådet ges möjlighet att yttra sig om lagförslag som behandlas.
Detta för att garantera att förslagen är positiva även för ungdomar. Jag tror och hoppas att detta skulle vara värdefulla synpunkter för våra valda politiker när förslaget behandlas i lagtinget, eftersom många av ledamöterna upprepade gånger har sagt att ungdomars åsikter är av största vikt.
I och med att mandatperioden för förra UR löpte ut i våras, och vi nu har ett nytt lagting och snart en ny regering, är det ett perfekt tillfälle att även förnya och återuppliva Ungdomsrådet.
Min tanke är att en blandning av ungdomar från olika delar av Åland, med olika värderingar och i olika åldrar (från gymnasieåldern upp till mitten av tjugoårsåldern) skulle utgöra detta råd. Orsaken till att jag vill ha en undre åldersgräns, är att jag tror att man inte riktigt har det brinnade samhällsintresse och den kunskap och erfarenhet som krävs, medan man går i högstadiet.
Dessutom är det många andra intressen som istället lockar i den åldern. Jag talar bara av egna erfarenheter; rätta mig om jag har fel. Att jag vill ha en övre åldersgräns har också en orsak.
Tanken bakom ett Ungdomsråd är att unga runt om på Åland skall känna att de kan göra sin röst hörd, och att någon bevakar deras intressen. Om etablerade politiker i trettioårsåldern också sitter med i UR, tror jag att denna avsikt går förlorad. När man är 16-17 år, känner man ärligt talat inte så jättestor samhörighet med en trettioåring.
Trettioåringar kan absolut klassa sig som ungdomar (jag kommer definitivt att själv göra det när jag är trettio!), men om man vill uppnå syftet med ett UNGdomsråd, borde man dra gränsen på en någorlunda låg nivå; också för att garantera att en och samma person inte fastnar i UR alltför länge. UR ska enligt mig fungera som ett avstamp för en vidare karriär i självstyrelsegården. Dessutom: 18 -åringar har redan en möjlighet att påverka sin vardag (rösträtt!), medan 15-17-åringar inte har denna möjlighet.
Därför skulle UR vara avsett för dem i synnerhet. (Hur man sedan tillsätter detta råd, genom val eller dylikt, är en senare fråga som noga måste diskuteras för att ingen ska glömmas bort).
Min vision för Ungdomsrådet är denna: I egenskap av en remissinstans till LR, skulle UR få möjighet att yttra sig om i princip alla frågor som LR behandlar. Det kan handla om allt ifrån skatebordparker och ungdomsgårdar, till budgetfrågor och EU-politik.
Det ligger en fara i att automatiks klassificera vissa frågor som ”ungdomsfrågor” och andra som ”vuxenfrågor”. Då riskerar man att förbise viktiga frågor för unga! Hur många anser t.ex. att vårdfrågor är klassiska ungdomsfrågor? Inte många; ändå visade skolenkäten inför UngtVal07 att detta var den fråga som unga idag prioriterar högst!
Därför är det av största vikt att UR själva får avgöra vilka frågor de vill behandla! Ingen äldre veteranpolitiker borde få avgöra detta; då är risken stor att de unga känner sig överkörda och kanske fördummade, om de bara får frågor om ungdomsgårdar och fotbollsplaner att behandla. Missförstå mig inte, dessa frågor är OCKSÅ viktiga! Men även frågor om självstyrelsen och äldrevård är högintressanta också för ungdomar!
Jag inser naturligtvis att behandling av alla ärenden inom LR är en orealistisk arbetsbörda för en grupp ungdomar. Det viktiga är dock att de själva får möjlighet att yttra sig om allt; sedan måste man naturligtvis sovra och bestämma sig för vilka frågor som faktiskt är intressanta ur ett ungt perspektiv.
Till detta behövs någon med expertiskunskap och insyn i hur byråkratin fungerar. Därför skulle jag rekommendera att en sekreterare skulle anställas för att bistå UR, genom att presentera de ärenden som är under behandling, ge sammanfattningar och hjälpa UR att avgränsa sig. Denna sekreterare skulle då fungera som länken mellan UR och resten av lagstiftningsapparaturen.
Ungdomsrådet måste också arbeta på att synliggöra sig. Min idé om hur detta skall gå till är ett samarbete med lokaltidningarna. Jag blev något felciterad i Nya Ålands intervju (www.nyan.ax, 04.11). Min idé är att ha en återkommande sektion i tidningen, kanske varannan vecka i samband med UR:s samanträden, som skulle gå under namnet ”ungpolitik.just.nu” eller något i den stilen.
Här skulle Ungdomsrådet få presentera de frågor som just nu är aktuella, vilka frågor man planerar att ta upp till behandling och vad som i övrigt händer inom politiken av intresse för unga. Då skulle också en skild messpalt kunna kopplas till denna sektion, en messpalt dit unga enkelt kunde skicka in förslag på vad de önskar att ska tas upp till behandling, och vad de anser om aktuella frågor.
Gärna då undertecknade med namn, så att det hålls på en seriös nivå.
Denna reform av Ungdomsrådet är enligt mig en av de bästa åtgärderna vi kan vidta för att göra ungdomar intresserade av politik, och för att ungdomars röst i framtiden ska höras och faktiskt också ge effekt.
Simon Pellas (c)
Ungdomens språkrör
