Tunnelförebilden Färöarna
Färöarnas tunnelsatsningar har varit ekonomiska succéer av stora mått. Det fick vi bekräftat av Färöarnas talman Páll á Reynatúgvu, tidigare trafikminister Kári P Højgaard och lagtingsdirektören Johnhard Klettheyggj som vi tack vare talman Gun-Mari Lindholms försorg fick möjlighet att träffa i Mariehamn 28 augusti.
På Färöarna valde man att lyssna mera på vetenskapen än på de otaliga spågubbar som spådde Färöarnas undergång, om man istället för att satsa på färjeförbindelsen till ön Vágar skulle anlägga en tunnelförbindelse. Bygget av den 4,94 kilometer långa Vágatunnilin inleddes 28 september 2000 och invigdes för trafik 10 december 2002 och kostade 240 miljoner danska kronor, 32 milj euro enligt dagens kurs. 2006 invigdes den 6,3 km långa Norðoyatunnilin som kostade 395 miljoner danska kronor, 53 miljoner euro, att bygga.
Nu drygt tio år efter invigningarna kan färingarna konstatera att spågubbarna hade fel, tunnlarna har varit ekonomiska succéer av stora mått. Till exempel har befolkningen på ön Vágar ökat med 20,1 procent sedan tunneln invigdes. Fiskodlings- och förädlingsföretaget Bakkafrost som har dragit stor nytta av tunnlarna har ökat sin omsättning från 144 miljoner danska kronor år 2005, till nästan 2 986 miljoner kronor 2017 och samtidigt ökat antalet anställda till 960 personer.
Tack vare Norðoyatunnilin har Klaksvik på ön Bordoy också blivit en viktig exporthamn för hela Färöarna. Innan Norðoyatunnilin invigdes åkte 110 000 fordon med färja över Leirvíksfjørður. Ifjol 2017 åkte 1 138 000 fordon genom tunneln samtidigt som driftskostnaderna låg på 6,5 miljoner danska kronor, 0,87 miljoner euro, och tunnelbolaget redovisade en vinst före avskrivningar på 11,9 miljoner kronor, 1,6 miljoner euro. I samband med att tunneln invigdes sänktes avgiften för att korsa sundet och sedan 2006, när tunneln invigdes, har avgifterna sänkts med ytterligare 40 procent för de som åker sällan och 70 procent för de som åker frekvent.
Tack vare den ekonomiska succén med de två första undervattenstunnlarna bygger färingarna som bäst två nya undervattenstunnlar på 10,5 och 11,2 kilometer som även de kommer att sänka färingarnas kostnader för infrastruktur ytterligare samtidigt som konkurrenskraften ökar. Den 11,2 kilometer långa Eysturoyartunnilin med inbyggd rondell och tre uppfarter byggs under en fjord. Tunneln förkortar restiden till och från Tórshavn för befolkningen öster om tunneln jämförelse med att åka den längre vägen runt fjorden. Den andra 10,5 kilometer långa Sandoyartunnilin ersätter färjelinjen till Sandoy som idag trafikeras med en färja som tar 35 bilar och tar 35 minuter per enkelresa i anspråk med 8 – 9 dagliga turer.
Istället för att förbereda sig för att bygga en ersättare av M/F Smyril byggd 2005 som trafikerar Suðuroy har man nu inlett planeringen av en 26,2 kilometer lång fast förbindelse bestående av två tunnlar på vardera 9 och 17,2 kilometer.
Sammanfattningsvis fick vi åter igen bekräftat att Färöarna är en förebild av rang vad gäller att anlägga snabba, effektiva och tillgängliga kommunikationslösningar.
Otto Hojar
