SÖK
MENY
Tillsammans på Åland: Vägar till inkludering och tillhörighet
Ålands landskapsregering har ett övergripande integrationsprogram, och alla 16 kommuner tar också fram egna lokala program. Dessa är viktiga verktyg för att skapa inkludering, delaktighet och ett gott mottagande i hela landskapet. Enligt regeringens integrationsfrämjande program:
Åland ska vara ett öppet och välkomnande samhälle där inkludering står i centrum. […] Barn och unga måste få en inkluderande miljö […], kunskaper om det åländska samhället integreras i läroplanen. Vuxna inflyttade erbjuds språkkurser som syftar till att förbättra möjligheterna till arbete och sysselsättning.
Kommunerna ansvarar för integrationen av nyinflyttade, inklusive kvotflyktingar. Personer som flytt till Åland under EU:s massflyktsdirektiv får stöd via Ålands mottagningscenter, eftersom de ännu saknar hemkommun. Idag är Mariehamn den enda kommunen på Åland med en särskild integrationsenhet, två heltidsanställda och en fysisk lokal.
Varför hör vi då ofta kritik mot kommunernas integrationsarbete?
Enligt Mariehamns stads integrationsprogram, integration är invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur understöds.
Integration innebär att personer som flyttar till ett nytt land lär sig språket, hittar arbete och förstår hur samhället fungerar, samtidigt som de kan bevara sitt språk och sin kultur. Det är ett ömsesidigt samspel – man lär av varandra och bygger något gemensamt. Integration kräver både samhälleliga strukturer och personlig vilja, och sker på flera nivåer: från bostad, arbete, utbildning och språk, till sociala nätverk, fritidsaktiviteter och kultur.
Alla vuxna som flyttar till Åland med ett annat hemspråk än svenska har rätt till integrationskurser via Medborgarinstitutet i Mariehamn. Barn får språkstöd i daghem och skolor, som också introducerar vårdnadshavare till utbildning, fritidsliv och sociala nätverk.
Integrationsfrämjande aktiviteter är särskilt viktiga i början för att bygga nätverk, motverka ensamhet och skapa tillhörighet. De ska vara broar mellan ålänningar och nya ålänningar, inte isolerade ”bubblor”. Ofta räcker det med lite extra språkstöd och tydlig information om lokala traditioner för att göra aktiviteter mer inkluderande.
I Kumlinge har en välkomstkommitté mött nyinflyttade vid hamnen och erbjudit stöd och information för att underlätta starten som nya invånare. Mariehamns integrationsenhet erbjuder aktiviteter där man kan träffa andra, öva svenska och få information från experter. Enheten ger rådgivning och arbetar gränsöverskridande med andra viktiga aktörer.
Kan vi och våra kommuner bli bättre på integration? Ja. Alla gör inte tillräckligt, ofta på grund av brist på resurser och kunskap. Det finns stort engagemang och många goda exempel – men också möjligheter att göra ännu mer, tillsammans.
Viktoria Olsson (Lib)
Kristine Logoss Dzene (S)
Aino Waller (S)
