I måndagens Ålandstidning kunde man läsa om demokratistrategin och det arbete som görs för att bland annat öka ålänningarnas engagemang i val och beslutsfattande. Det är ett viktigt arbete som inte ska tas för givet, eftersom vi inte kan ta vår demokrati eller vår självstyrelse för givna.
En av grunderna för en fungerande demokrati är att medborgarna har tillit till sina folkvalda. På Åland är det lagtingsledamöterna och landskapsregeringen som har det yttersta politiska ansvaret. Samtidigt kan vi läsa att ålänningarnas tillit till politikerna är låg. Det är en utveckling som vi behöver ta på allvar.
Hur skapar man då tillit? Det finns förstås flera sätt. Att hålla det man lovar, att vara ärlig och att föra en dialog med dem som berörs av politiska beslut är några exempel. Just dialogen är kanske det område där vi tydligast har sett brister den senaste tiden.
Förslagen om att slopa kommunernas andel av samfundsskatten och att centralisera äldreomsorgen är exempel på utspel som förts fram utan minsta dialog eller förankring hos kommunerna. Det skapar irritation, men också oro vilket minskar tilliten till de politiska beslutsfattarna.
Jag har tidigare lyft behovet av att våra politiker behöver förbättra dialogen med ålänningarna för att få en bättre förståelse för människors vardag och de konsekvenser som olika beslut kan få. Därför ger jag tre konkreta förslag för hur politikerna kan förbättra dialogen och stärka tilliten:
– Diskutera större sakfrågor med ålänningarna i god tid innan förslag presenteras.
– Tydligt förklara vilka konsekvenser en förändring får för dem som berörs.
– Återkoppla hur synpunkter från kommuner, organisationer och enskilda medborgare har beaktats i det fortsatta arbetet.
Tillit byggs genom dialog, delaktighet och respekt för dem som berörs av de politiska besluten. Något som det finns utvecklingsmöjligheter kring i dagsläget.
JACOB FAGERHOLM (C)
SALTVIK DEN 1 JUNI 2026
