Tehy: Jämställdhet och rättvisa villkor i arbetslivet
Tehy vill att Ålands blivande lagting, landskapsregering och kommunfullmäktige tar jämställdhet som ett centralt tema under kommande regeringsperiod. Om Åland vill behålla en professionell hälso- och sjukvård samt trygga äldrevård med hög kvalité, har vi inte råd att förlora professionella vårdare. Det är viktigt att inse att ojämställda löner påverkar rekryteringen, personalsammansättningen och tillgången till vikarier till det sämre.
Mellan åren 1995 och 2018 minskade lönegapet mellan kvinnor och män från 78% till 82% hos de landskapsanställda (Åsub, 2019). Med nuvarande takt tar det alltså cirka ett hundra år att nå lönejämställdhet.
Trots att en jämförelse med procenttal visar en liten positiv ändring, har lönegapet i euro vuxit. Enligt Åsubs statistik tjänade män 559 euro mer än kvinnor år 2002 per månad inom offentliga sektorn. I fjol var motsvarande siffra 747 euro. När de flesta löneförhöjningar verkställs med procentuella ökningar, får de som redan har höga löner alltid mer än lågavlönade oftast kvinnodominerade grupper.
Tehy anser att jämställdhetsmålen ska följas upp på ett systematiskt sätt i förvaltningen både på kommunal och på landskapsnivå. Åländska tjänste- och arbetskollektivavtal bör innehålla en jämställdhetsgranskning i framtiden, med kontinuerlig arbetsvärdering, likalönsprincip och löneöppenhet som viktiga delar. Graviditet och familjeledigheter får inte längre på 2020-talet leda till diskriminering med visstidsanställningar, varken hos privata eller offentliga arbetsgivare.
Lönekartläggningen som Åsub gjorde för landskapsanställda 2016 visade att de största löneojämlikheterna fanns i de mest kvinnodominerade kravgrupperna där också vårdpersonal ingår. I landskapets kommande budgetplanering och löneutvecklingsarbete måste skilda medel reserveras för lönejämställdhet.
Den mest färska lönestatistiken från Åsub (2018) visar att lönejämställdheten inte blivit bättre trots höjningar av minimigrundlönen efter gjord arbetsvärdering. I en värderingsgrupp har andelen av kvinnornas löner till och med sjunkit från 81% till 75%, i en annan från 93% till 83%.
Enligt förlikningen mellan Ålands landskapsregering och Tehys fackavdelning på Åland r.f. 2014 ska löneskillnader mellan kvinnor och män utjämnas så att lika lön ges för likvärdigt arbete senast den 1 juni 2020. Det finns mindre än ett år kvar att uppfylla löftet.
Missnöjet med lönerna, låg personaldimensionering och arbetsförhållandena leder till att utbildad vårdpersonal lämnar branschen eller flyttar till länder med bättre löner. I Finland uppskattas att ca. 40 000 personer med vårdutbildning inte längre jobbar i branschen. Särskilt benägna att byta bransch är sjukskötare som är mellan 26 och 35 år gamla, enligt Sjukskötarförbundets arbetslivsbarometer (2018).
På grund av löneojämställdhet är kvinnornas arbetspensioner idag endast 76 procent av männens enligt Pensionsskyddscentalens statistik. På längre sikt leder låga pensioner till andra kostnader för samhället, t.ex. ökat behov av utkomst- och boendestöd. Den åländska befolkningen åldras i snabb takt. En del av värdigt åldrande är att det också är ekonomiskt möjligt att bo kvar hemma så länge det är hälsomässigt möjligt.
STYRELSEN FÖR TEHYS FACKAVDELNING PÅ ÅLAND R.F.
