Ta vara på kunskapen som står till förfogande
Med intresse har vi undertecknade noterat branschfolkets reflektioner kring de upplevda arbetsmiljöproblem som teaterutövare på Åland berättat om under de senaste veckorna. Att de överhuvudtaget haft möjligheten att göra det och bli tagna på allvar noterar vi med tillfredsställelse, eftersom det ju tyvärr inte alltid har varit så. Liknande försök att bryta tystnadskulturen inom scenkonstens område och problematisera reproduktionen av förlegade könsroller, har några av oss fått betala ett högt pris för under tidigare decenniers karriärer genom att bli stämplade som ”jobbiga personer”, i likhet med till exempel idrottaren Henrika Backlunds erfarenheter (Hbl lördag 2 april 2022, s. 21). Så sent som år 2009 fick en av oss uppmaningen ”Lägg dig inte i!” vid en stilla solidaritetsyttring för en åländsk barnskådespelare som råkat ut för Den Berömde Gästregissörens obefogade vredesutbrott.
För att den hierarki, som enligt ett aktuellt debattinlägg alltid förekommer i en teateruppsättning, åtminstone ska präglas av någon sorts överenskommelse istället för personligt godtycke har det inom scenkonstens område skett en lång och seg process, grundad på teser om alla människors lika värde och rätt till sakligt bemötande. Faktum är, att sådana värdegrundsfrågor uppmärksammats av våra konstnärliga högskolor ända sedan 1990-talet, och utgör numera en viktig och självklar del av all konstnärlig och konstpedagogisk utbildning på kandidat- och magisternivå i Norden. Tydliga strävanden sker mot mer dialogiska metoder för konstskapande, bort från den för branschen typiska ”mästare-lärling”-tradition som många finner vara förlegad. Med stolthet har flera av oss deltagit i att förmedla detta vidare till nya studenter vid samma högskolor och till exempel yrkeshögskolorna Arcada och Novia.
En sådan utbildning ger medvetenhet om alla kulturarbetares ansvar, och utrustar oss med arbetsredskap för att kunna utöva inkluderande och normkreativa praktiker som konstnärer och konstpedagoger. Dessa praktiker ska, framförallt i kontakten med unga människor, bygga på de principer som förespråkas i FN:s barnkonvention om allas rätt att alltid bli behandlade med sitt eget bästa som vägledning i första hand, utvecklas i egen takt, ha åsikter och uttrycka dem i frågor som rör dem själva samt att inte bli diskriminerade.
Ytterst vilar ju barnkonventionen på FN:s konvention om mänskliga rättigheter. För att sådana styrdokument inte bara ska förbli vackra ord producerar högskolorna forskningsbaserad kunskap om hur målsättningarna metodiskt omsätts i praktiken. Bland banbrytande insatser i början på 2000-talet kan nämnas norsk-finlandssvenska Tone Pernille Österns inkluderande och transformativa danspedagogik, samt förstås kultur- och normkritiska undersökningar av de finländska konstnärliga kollektiven Blaue Frau respektive Oblivia.
Under de senaste åren har fem finländska konstuniversitet och forskningsinstitutioner producerat åtgärdsrekommendationer och infopaket för kulturfältet. Samtliga konstnärliga högskolor i Sverige fick under mångkulturåret 2007 ett revalueringsuppdrag byggt på postkolonial kritik och integrationspolitisk diskurs, och redan från år 2006 genomförde landets alla högskoleutbildningar för scenkonstnärer ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt kring genusperspektiv, som bland annat resulterat i den läsvärda och bitvis mycket roliga publikationen Att gestalta kön (red. Edemo & Engvoll).
Naturligtvis kan inte högskoleutbildning och forskarinsatser tas som en garanti för någonting. Eftersom en nästan oändlig mängd kombinationer av faktorer har betydelse för atmosfären på en arbetsplats, är det inte alltid möjligt ens för världens bästa konstnär eller ledare att ändra på en giftig arbetskultur. Men förvisso måste det finnas en mening med skattefinansierad forskning och utbildning, underställda en fastslagen nationell kulturpolitik. Ta vara på den kunskap och expertis som faktiskt står till förfogande!
JONAH BOGLE
MAGISTER I PERFORMANCE VID BERN UNIVERSITY OF ARTS OCH DOKTORAND VID ÅBO AKADEMI
JONNA KEVIN
HÖGSKOLEXAMEN I DANSPEDAGOGIK VID DANS- OCH CIRKUSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM
GRETE SNELTVEDT
CANDIDATA PHILOLOGIAE VID UNIVERSITETET I TRONDHEIM, UNIVERSITETS – OCH HÖGSKOLELEKTOR, SCENKONSTNÄR OCH SCENKONSTPEDAGOG
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
