Insändaren ”Vem vill hjälpa moppeungdomarna” i behandlar ett för samhället viktigt tema, det vill säga hur fångar vi upp ungdomens energi, målmedvetet stöder och kanaliserar ungdomarnas handlingar mot trygga modeller och hindrar att osunda subkulturer frodas. Vad kan myndigheterna göra?

Det är befogat att börja med en redogörelse över hur polismyndigheten och samhället ser på det preventiva arbetet och vad polismyndigheten gjort för att försöka utöka möjligheterna till att förebygga brott, bygga säkerhet och specifikt med fokus på att skapa förtroende mellan polisen (samhället) och enskilda grupper där bland annat mopedungdomarna är en egen grupp.

Efter senaste lagtingsval 2019 utnämnde landskapsregeringen en ny styrelse för Ålands polismyndighet. I enlighet med landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet biträder styrelsen polismästaren i arbete med att utveckla myndighetens verksamhet mot de mål som lagtinget och landskapsregeringen satt upp för verksamheten. Styrelsen har även ansvar att årligen besluta om samt tillställa landskapsregeringen polismyndighetens budgetförslag. Utöver detta har styrelsen även andra uppgifter men inriktningsmålen och budgetförslaget är de absolut viktigaste uppgifterna och något som jag tillsammans med styrelsen prioriterat.

Till år 2021 budgetförslag lyfte polismyndigheten tillsammans med polisstyrelsen ett nytt inriktningsmål ”Polisen ökar den förebyggande verksamheten” där grundresursen skulle komma från att återskapa en trafikgrupp. Trafikgruppens fokus skulle vara på tung- och yrkesmässig trafik samt preventiv verksamhet. Till den preventiva delen hör att bygga relationer och aktivt samverka med ungdomslokalerna och ungdomarna, framförallt moped och mopedbilburna unga. En trafikgrupp skulle dessutom även tidvis frigöra ungdomspoliserna från att köra patrullbil till att jobba med fältarna, skolorna och ungdomarna. Vice lantrådet Harry Jansson stödde förslaget men regeringen valde ändå bort de förslagna resurserna, med följd att inriktningsmålet inte kunde förverkligas.

Till år 2022 budgetförslag lyfte polismyndigheten tillsammans med polisstyrelsen igen ett förslag om att fördjupa inriktningen på den preventiva verksamheten över lag samt utveckla trafikövervakningen. Igen motiverades trafikgruppen med att den möjliggör en ökad preventiv verksamhet, ökad spetskunskap inom övervakningen av tung- och yrkesmässig trafik samt har en positiv inverkan på trafikinfrastrukturens slitage. En trafikgrupp skulle även stöda inriktningsmålen om tillgängligheten på hela Åland och bidra till verksamheten gentemot den yrkesmässiga kriminaliteten på Åland. Än en gång bestämde regeringen att inte bevilja de medel som budgetförslaget innehöll. Trots att myndigheten inte fått utökade resurser för temat valde jag att lämna kvar skrivningen om att fördjupa inriktningen på den preventiva verksamheten över lag, dels för att inriktningsmålen påverka genuint myndighetens verksamhet och dels för att vara klara och tydliga både internt inom polisen och extern ut mot samhället om vikten av den preventiv verksamhet.

Signatur ”förälder” noterar helt korrekt att det ”krävs en hel by att uppfostra ett barn”. Föräldrar, kompisar, skolan, olika föreningar och myndigheter behöver alla hjälpas åt. Polisen och fältarna är ofta de som bland myndigheter har möjlighet till kontakt och dialog med ungdomarna ute i samhället, speciellt kvälls- och nattetid eller under större evenemang. Vid kontakterna mellan ungdomar och unga byggs relationerna som skapar förtroende för myndighetsverksamheten (kan även förstöras genom dålig eller helt frånvarande kontakt) och samhällsstrukturen över lag. Den preventiva verksamheten hjälper i akuta fall, men skapar även förutsättningar för livslångt förtroende och tillit gentemot hela samhället, ofta av den enkla anledningen att poliserna och fältarna är de enda som finns där ute för våra unga 24/7/365. Förtroende och tillit påverkas även positivt av när samhället drar gränsen för vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt. Legitimiteten i repressiva åtgärder, som att skriva böter, stärks ifall det redan existerar en tillräcklig tillit till personen eller myndigheten i fråga, det vill säga polisen som person eller myndighet.

Skolorna har en viktig roll i samhällsfostran och tyvärr har vi alla under flera år läst om utmaningarna som skolorna tampas med, oberoende om det gäller mobbningen, sexuella trakasserier eller andra övertramp som sker i eller i närheten av skolan. Kanske skulle det vara dags att återinföra lag och rättsfostran i läroplanerna igen, samt se på andra för åländska behov specifika åtgärder.

Föräldrar, kompisar och föreningarna kan alla bidra till ett tryggare samhälle och en sund inställning. Inom kompisgäng gäller det att våga stå på sig och säga nej till sådana subkulturer där man själv eller ens vänner kan skada sig allvarligt eller till och med dö. Något som inte är ovanligt inom trafiken och sker även på Åland. God vänskap klarar av avvikande åsikter.

I förhållande till insändarens oro över mopedentusiasterna, som ofta har otrolig kunskap om att skruva och meka finns det naturliga förlängningar till deras hobby. Det finns bland annat bilrelaterade intressen där aktiva har en möjlighet att hjälpa till, må det sedan vara restaurering av fordon, fordonsklubbar eller folkrace, som alla har starka rötter här på Åland. Här har bilfantasterna en möjlighet att dra ett strå till stacken, öppna upp glädjen av att återställa och bibehålla gamla vrålåk eller meka och tävla under kontrollerade omständigheter med mera.

Alla kan vi hjälpas åt och myndigheterna som har lagstadgade uppgifter har ett extra stort ansvar. I sista hand bestämmer lagstiftaren genom lagstiftning och framför allt genom budgeter vad och hur mycket myndigheterna kan förverkliga eller tvingas prioritera. Polismyndigheter har en vilja att satsa på framtiden, på tung- och yrkesmässig trafik, preventiv trafikverksamhet (moped- och mopedbilsentusiaster), skärgården, skolpolisverksamhet samt skapa modeller för åländska behov om hur myndigheten kan stöda och jobba tillsammans med våra åländska flickor som enligt forskning länge mått dåligt. Ett sätt skulle kunna vara att anställa två unga kvinnliga poliser som regelbundet besöker våra högstadier, gymnasiet, högskolor med mera för att skapa kontaktyta mot båda skolpersonalen men framför allt våra unga och unga flickor. Diskutera, ge råd och stöd om vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt i förhållande till mobbning, trakasserier.

I dagsläget har polismyndigheten anställt fem tillfälliga konstaplar som behövs för att få de mest grundläggande uppgifterna att rulla, utöver det kommer myndigheten att anställa fyra tillfälliga konstaplar till sommaren 2022 för att klara av miniminivån för fältets verksamhet och möjliggöra sommarsemester åt personalen. I Sverige finns två åländska poliser (samt en svensk polis gift med den ena åländska polisen) och på riket finns ytterligare en polis som praktiserat på Åland och vill komma tillbaka till Åland för att jobba.

För tillfället har myndigheten en unik chans att anställa upp till tretton (13) poliser som alla är ålänningar eller har en stark koppling till Åland. Förutom dess studerar ett antal ålänningar till att bli poliser. Nu behövs det mod av våra beslutsfattare (landskapsregeringen) att i dessa besvärliga tider även våga se möjligheterna och att satsa på ungdomen och Ålands framtid. Ungdomen är Ålands framtid och polismyndigheten är färdig att göra en storsatsning, men till det behövs politisk vilja.

”Förälder” har i sin insändare förtjänstfullt lyft ett tema som aktivt behöver åtgärds och som det åländska samhället besitter alla nödvändiga befogenheter att göra något åt, ifall man väljer att göra det. Oberoende av kommande eller inte kommande satsningar kan vi alla bättre tillsammans, om vi verkligen vill satsa på våra unga och framtiden!

JOHAN PAWLI

POLISMÄSTARE

Mer läsning

Premiär för partiet Pro Åland i Åland Gallup

Justera klientavgiften för ESB platser inom stadens äldreboende

Ny borgen till Sjökvarteret