Svar till Michael Hancock
Jag läste nog i lugn och ro din ledare, och därför skrev jag som jag skrev. Frågan här är inte, att HFD kanske inte skulle ha en åsikt om vigslar, utan att det är inte dess sak att definiera kyrkan äktenskapssyn. Jag tror hellre att kanske Hancock inte alls hade lugn och ro läst igenom HFD:s beslut innan han kommenterade det.
Jag har noga läst igenom den. Men det skulle kanske ha varit enklare att läsa i lugn och ro vad jag skrev om saken. En gång till, jag förstått Hancocks besvikelse, men det är helt enkelt så, att kyrkan skall reda ut sin lära och praxis själv. Det är inte HFD:s sak att göra det utan kyrkans, som har autonomi här. HFD gjorde bara det som den skall och som den kan. Den skall ”hålla tassarna borta från heta potatisen”, därför att den är kyrkans ”potatis”.
Samhällets ”potatis” är redan genomkokt och i magistraten kan man konstatera det. Alla par vigs till äktenskap könsneutralt. Alla finländare får alltså ingå ett äktenskap som både samhället och kyrkan godkänner. Jag själv har ingått äktenskap hos magistraten och jag har aldrig tänkt att det inte skulle vara ordentlig äktenskap då jag inte hade kyrklig vigsel.
Det är helt enkelt inte klokt att fortsätta stämpla enstaka troende människor på grund av deras syn på saken. Hela kyrkan kan spricka om den här frågan inte går att lösa genom dialog.Och en dialog förutsätter litet respekt till andra, oberoende ens åsikter i frågan.
I all kristen arbete måste man förstå, att vi kan aldrig tänka att ändamål helgar medlen då vi vill göra nånting eller strävar till något mål. Om alltså kyrkan förlorar sin autonomi förlorar den sin innersta väsen och identitet. Den slutar då vara kyrka. Jag hoppas inte att så sker.
ANTTI HÄMÄLÄINEN
