Solidariteten viktig princip i fråga om kommunreform
I helgen höll Ålands Socialdemokrater sin sommarträff i Lappo tillsammans med Skärgårdens Socialdemokrater från Väståboland. Temat för mötet var skärgårdens framtid och kommunstrukturen.
I Väståboland har man genomfört ett samgående mellan kommunerna Pargas, Korpo, Iniö, Houtskär och Nagu sedan 1.1. 2009. Processen i Finland inleddes med att Finlands Kommunförbund tog ett initiativ till staten med en uppmaning om att minska antalet kommuner. Staten erbjöd regionerna stöd för samgående. Väståboland fick 7 miljoner som en morot för sitt samgående varav 750.000 euro tilldelades de dåvarande fem kommundelarna och de resterande utgjorde en gemensam pott. Antalet kommuner i Finland har i dag minskat från 440 till 340. Siffran kan jämföras med Sverige som har 280 kommuner.
Väståboland har en befolkning på 15.500 invånare varav ca 12.000 bor i Pargas. När de fem kommunerna ingick ett samgångsavtal framgick att målet med reformen var ”att skapa en ny livskraftig skärgårdskommun där alla invånargrupper och kommundelar behandlas jämlikt och rättvist. Utgångspunkten är en välfungerande, kostnadseffektiv förvaltning och service”.
Kommunens förvaltning placerades vid centralförvaltningen i Pargas och vid områdeskontoren i Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu så att exempelvis telefonväxel, lönekontor med mera utlokaliserades. I varje kommundel finns ett närområdeskontor där man kan sköta kommunala ärenden. Likaså finns lokala rådgivande närservicenämnder som kan ta initiativ och ge remissutlåtanden. Varje kommundel är garanterad närservice i form av hälsostation, skola, barn- och äldreomsorg. Likaså tryggas demokratin så att även de mindre kommundelarna garanteras representation i fullmäktige, styrelse och nämnder.
Om reformen varit till för- eller nackdel för Väståboland är ännu för tidigt att säga. Svaret beror antagligen på vem man frågar och vilken aspekt som avses. Det man kan konstatera är att de små kommunerna i Åboland, likaväl som på Åland, kämpar mot avfolkning, ett minskande antal skattebetalare och en allt äldre befolkning. Detta gör att det blir tungt, och på sikt ohållbart, att själva klara av finansieringen av den kommunala service som medborgarna har rätt till. Utan ekonomiskt handlingsutrymme har de enskilda kommunerna problem med att föra en aktiv näringspolitik och utveckla sina samhällen på ett positivt sätt.
På Åland kan man på basen av ÅSUBs utredningar konstatera att den demografiska utvecklingen på Åland också betyder att vi är tvungna att diskutera nuvarande kommunstruktur. Ålänningarna är över lag nöjda med den kommunala servicen, men också beredda att diskutera en förändring av de administrativa gränserna. Mest negativ till en förändring av kommungränserna är man enligt utredningen i skärgården. Detta beror på den splittrade geografin och rädslan för att nuvarande service ska försvinna och centraliseras. Denna misstro är befogad, särskilt mot bakgrund av den politik som förts i fråga om skärgården under nuvarande mandatperiod.
Helt klart är i alla fall att om man går in för en kommunreform på Åland så kan man utesluta tanken på att skärgården skulle bli en egen enhet. Fem svaga kommuner skapar inte tillsammans en stark.
Kommunal service för alla oberoende av bosättningsort, måste tryggas genom lag som bygger på subjektiva rättigheter. Det krävs en solidarisk fördelning av de gemensamma resurserna och ett förtroendefullt samhällskontakt mellan centralort och periferi. Centralorten ska på ett solidariskt sätt garantera regionernas välfärd och trygghet på ett rimligt sätt. Detta görs kanske klokast genom att Åland i framtiden är EN kommun där alla är likvärdiga medborgare med likvärdig rätt till kommunal service.
Fördelen är att vi då tillsammans beslutar om hur resurserna fördelas och servicen organiseras. Åland blir en helhet och en gemensam angelägenhet. Dessutom slipper vi alla kommunförbund, skoldistrikt och 16 kommunala administrationer. Tanken är onekligen spännande.
För Ålands socialdemokraters del har det varit mycket intressant att ta del av reformprocessen och diskussionerna i Väståboland. Vårt mål med samarbetet med socialdemokraterna i Väståboland är att utbyta erfarenheter och lära oss mer. Det samarbetet hoppas vi kunna fortsätta.
Diskussionerna fortsätter också med säkerhet inom Ålands Socialdemokrater och förhoppningsvis även inom andra politiska partier. Frågan är med säkerhet med på agendan inför höstens lagtings- och kommunalval. För oss politiker gäller det att försöka börja teckna konturerna skarpare av vad vi menar med en ”samhällsreform” och sträva till att vara både visionära och konkreta gentemot väljarna. Jag hoppas för min del på en fortsatt konstruktiv och öppen debatt i frågan.
Camilla Gunell
Partiordförande
Ålands Socialdemokrater
