När Islands president Halla Tomasdottir besökte riksdagen för några veckor sedan ställde jag en fråga i ett möte med henne i talmanskonferensen. Tillit brukar kallas för det nordiska samhällets superkraft. Hur är situationen med tilliten och förtroendet för politiker och institutioner på Island och har hon några tankar på vad man borde göra i tider av växande polarisering på sociala medier, som underblåses av deras tekniska algoritmer, frågade jag.
Presidenten började svara med en reflektion. Hon konstaterade att då den amerikanska aktivisten Charlie Kirk mördades i USA blev det huvudnyheten på TikTok för isländska pojkar, medan händelsen inte alls registrerades i isländska flickors TikTok-flöden. Samtidigt hade de flesta vuxna i varken Island eller på Åland hört om Charlie Kirk tills saken rapporterades i traditionella medier, som TV och tidningar.
Jag har tänkt mycket på det här. Även om vi vet en del om sociala mediers algoritmer var det här ett mycket konkret exempel som visade hur starka algoritmerna är på att skräddarsy flöden för olika grupper som kan skapa parallella verkligheter, bubblor, för olika generationer, och också för pojkar och flickor i samma ålder.
Det har redan en tid rapporterats om växande värderingsklyftor mellan män och kvinnor i allmänhet. Skuggvalen i skolorna i Finland för ungdomar under 18 år har också registrerat att stödet för partier med hårdare attityder vuxit, något som speglar verkligheten på sociala medier där algoritmerna är byggda för att skapa engagemang genom att konflikter och splittring starkare lyfts fram i flödena.
Island var knappast en isolerad händelse, även om jag inte har någon aning om hur flödena i våra åländska ungdomars telefoner ser ut. Det jag däremot vet är att de inte ser ut som flödet i min eller nästan alla vuxnas telefoner.
Åland är en del av samma globala verklighet och trender på sociala medier, vilket gör att de trenderna kommer till oss i realtid med några klick, inte med några års fördröjning som i tiden före Internet.
För tre år sedan besökte jag en högstadieskola på Åland, vilket jag gör varje år och som alltid är lika spännande och roligt, och fick en fråga som gjorde mig helt ställd. En elev frågade mig: Vad tycker jag om Andrew Tate? Jag tittade konfunderat på min assistent, som till skillnad från mig var på TikTok. Riksdagen förbjuder användning av TikTok på alla riksdagens enheter på grund av risken för att informationsmissbruk av de kinesiska ägarna. Så själv hade jag aldrig hört om honom då.
Andrew Tate är en kontroversiell influenser på sociala medier känd för sina hårda ”maskulina” åsikter. Han har varit åtalad för våldtäkt och människohandel. Han ter sig inte som någon särskilt bra förebild för den som vill ha ett tolerant och inkluderande samhälle.
Unga och vuxna har i alla tider haft olika förebilder och idoler, via musik, TV eller tidningar som utmanat normer. Det är ändå annorlunda nu då sociala medier i telefonerna har en chans att verkligen ta över vårt undermedvetande i realtid med levande bilder och relationsskapande. Deras algoritmer kan göra dem lika kraftiga som narkotika.
Jag tror att vi som samhälle måste bli mycket mer medvetna om dessa saker och diskutera det. Islands president konstaterade att hon regelbundet försöker träffa unga människor eftersom de har en annan verklighet än hon själv. Hon har rätt.
Vuxna behöver diskutera mer med unga, för verkligheten på sociala medier för unga och vuxna är helt olika universum. Sociala mediers flöden skräddarsys för att skapa engagemang hos slutanvändaren och varje flöde blir unikt på basis av vad vi är intresserade av och tidigare klickat på. Därför har alla inte samma lägesbild som man skulle fått om man följt samma TV, radio och tidningar, som förr. Därför är det också så viktigt att prata om frågor i verkliga livet, inte bara via skärmar då sociala medier är en stark kraft i att inte bara påverka åsikterna, utan också värderingarna i våra demokratiska samhällen.
MATS LÖFSTRÖM





