Skattegränsen får finnas men inte märkas
En sak är jag säker på när det kommer till skattegränsen: Taktiken med att ”åka ner till Bryssel och drämma näven i bordet” är i grunden fel. Skattegränserna uppfattas i EU som ett slags ”extra” och med jämna mellanrum förekommer inom EU försök till ”total harmonisering”. Det har hittills inte lyckats och lär inte göra det. Det vore ödesdigert för Ålands passagerarsjöfart.
Så, vad göra? Lite förslag inför det fortsatta arbetet:
1) Använd våra åländska medarbetare och Sfp:s europaparlamentariker i Bryssel. Då Henrik Lax (Sfp) var MEP fick landskapsregeringen igenom några mycket positiva förändringar i Europaparlamentet genom sin specialrådgivare Andreas Backfolk.
2) Jobba kunskapsintensivt och samla alla de skarpaste hjärnorna vi har i en ”skattegränsgrupp”, lite på samma sätt som vi jobbat med SVT Play-frågorna för att nå en enklare vardag för Ålands landbaserade företagare.
3) Om ovanstående två punkter misslyckas, anordna ett ”skattegränstoppmöte” på Åland. Förslagsvis tillsammans med Nordiska rådet där skattefrågorna nu blivit ett av de prioriterade frågorna. Detta bör dock bara göras om ovanstående två punkter misslyckas och det bör göras med stor finess, med fokuset på att Ålands företagare drabbas oproportionerligt av skattegränsen, vilket inte var grundavsikten och vilket inte heller är bra för Finland dit alla företagarnas skatter betalas.
Moderat Samling gick till val på att skattegränsen ”får finnas men inte märkas”. Det bådar gott att se att nästan alla som hittills uttalat sig verkar omfatta just det.
WILLE VALVE
VICEORDFÖRANDE, MSÅ
