Replik KST och Fixtjänst
Med anledning av styrelsens för KST svar på styrelsens för ÅHF öppna brev behövs ett klargörande kring lagligheten i vår verksamhet på Fixtjänst. De personer som har sysselsättningsstöd via KST (fd Omsorgsförbundet) har det via en annan lagstiftning än våra skyddsarbetstagare, nämligen handikappservicelagen eller specialomsorgslagen. De som har sysselsättning hos oss har det enligt socialvårdslagen.
Servicen ges alltså med stöd av helt olika lagstiftning och ger därför olika rättigheter. Det är inte ovanligt att liknande service ges med stöd av olika lagar, exempel på service som kan ges med stöd av olika lagar är färdtjänst, hemtjänst och rätten till personlig assistent. Praxis är (eller har varit) inom socialservicen i kommunerna att ge stöd enligt den lag som först tillåter stödet, det vill säga i första hand socialvårdslagen, i andra hand handikappservicelagen, i tredje hand specialomsorgslagen. Till exempel har personer med osynliga funktionsnedsättningar nästan uteslutande stöd enligt socialvårdslagen, vilket inte ger stöd i samma utsträckning som handikappservicelagen.
KST påpekar orättvisan i att många personer med funktionsnedsättning inte får lön för sitt arbete medan några får det, men det finns ingenting som hindrar att man ger samtliga grupper sysselsättning enligt några personer socialvårdslagen enligt den praxis som gäller i de fallen socialvårdslagen ger mindre stöd än de andra aktuella lagarna. Det är heller inte olagligt att ge mer service än vad lagen kräver. Tvärtom ger den nya socialvårdslagen större möjligheter att sätta individen i fokus, och titta på helheten för var och en, allt efter individens behov. Det är inte bara möjligt, det är i själva verket ett uttalat syfte med den nya lagen. Rätten till sysselsättning regleras även i den år 2016 av Ålands lagting antagna Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättnings 27:e artikel.
CITA NYLUND,
VERKSAMHETSLEDARE FIXTJÄNST
