Rapport om Paf-medel kräver lika regler för alla
Landskapsrevisionen har avgivit en särskild granskningsrapport över hur Paf-medlen hanteras inom landskapsförvaltningen. Rapporten riktar in sig på verksamhetsstöden och har sett på själva ansökningsprocessen, ansökningskriterier, stödenas fördelning, den ekonomiska betydelsen, riskhantering, budgetering och bokföring.
Lika regler för alla, årliga uppföljningar av kriteriedokument samt stickprovsgranskningar och transparens. Det är några målsättningar som föreslås för hanteringen av Paf-medel och som återkommer i rapporten. Och det är fint – för med ökad tydlighet kommer ökad pålitlighet och tilltro. Alla vet vad som gäller och reglerna gäller alla.
Rapporten ger också förslag på sådant som bör ses över – exempelvis fördelningsrådets roll och jävsfrågan i det sammanhanget. I fördelningsrådet sitter nämligen de Paf-grundande föreningarna som ju också ansöker om medel.
Ytterligare något som kan möta motstånd eller i varje fall ifrågasättas är att, som rapporten föreslår, fastslå en maxgräns gällande lönesättningen för anställd i föreningen. Därmed skulle Paf-medel beräknas på just det beloppet och överskridande del finansieras av den sökande.
Hållbart Initiativ välkomnar rapporten som har grävt både djupt och brett och slår ett slag för ett förtydligande och uppdatering av reglerna så att alla kan behandlas lika i ansökningsförfarandet.
Att ansöka om Paf-medel kan upplevas som krångligt och omfattande kanske då mest i föreningar som inte har personal anställd. Känner man dessutom att reglerna på någon punkt möjligen svajar blir det inte lättare – tvärtom. Ett förtydligande och uppdatering underlättar! Om granskningsrapportens förbättringsförslag förverkligas innebär det alltså inte ett krångligare förfarande för de sökande utan en större tydlighet skapas istället och de uppdateringar som görs kontinuerligt gynnar alla.
Tredje sektorn, föreningslivet, kulturen och idrotten mer eller mindre står och faller på att de tilldelas Paf-medel. Det handlar om deras existens, utveckling och även sysselsättningen. Från de föreningar som har granskats får nämligen 318 personer lön, arvode eller annan ersättning för sitt arbete. Det utgör 2 procent av den totala arbetsföra befolkningen inom gruppen 20-65-ståringar år 2020.
Den ideella insatsen är svår att i exakta siffror belysa vad den verkligen är värd. Frivilligarbetets ekonomiska värde är bevisligen högt. Myntets framsida är måhända ändå allt det som frivilliga insatser genererar – det sociala kapitalet, solidaritet, politisk legitimitet och livskvalitet. Ännu svårare att mäta och viktigt att påminna sig om och befrämja.
Frivillighet händer varje dag i föreningar som söker Paf-medel och existerar tack vare Paf-medel.
Med stöd av Paf-medel fördelat enligt tydligt och årligen uppdaterat regelverk kan vi fortsätta att ha ett rikt föreningsliv med aktiva medlemmar, en idrottsrörelse och ett kulturliv som blomstrar på alla grenar!
ANNETTE BERGBO
LAGTINGSLEDAMOT, HÅLLBART INITIATIV
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
