DELA

Oroväckande brist på patient- och klientinflytande

Som styrelseledamot för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) följer jag med stort intresse både den egna organisationens och landskapsregeringens arbete med budget för år 2021. Vi kan väl konstatera att ekonomin har sett bättre dagar än de vi har framför oss.

När det gäller social-, hälso- och sjukvård händer det mycket. Ny lagstiftning träder i kraft som bland annat ställer krav på samverkan mellan ÅHS och vår nya organisation för socialvård Kommunernas socialtjänst (KST), den senare en ny organisation som förväntas fungera från dag 1.

Vi är dessutom mitt i en pandemi vars effekter vi ser av redan nu och en ekonomi vi med säkerhet vet kommer att påverkas även framledes av den.

Alla dessa faktorer, ekonomi, lagändringar, pandemi och strukturförändringar kan sägas vara riskfaktorer när det gäller förutsättningarna för god service. Det är därför med stor oro jag kan konstatera att brukarinflytandet är mycket litet idag, när det borde vara mer omfattande än någonsin.

Landskapsregeringen har beslutat att inte tillsätta ett nytt funktionshinderråd eller gör ett nytt funktionshinderspolitiskt åtgärdsprogram utan vill utvärdera det tidigare programmet (2017–2020) först. Jag uppskattar intentionen att utvärdera det tidigare programmet, detta kunde vara ett uppdrag för ett funktionshinderråd om man bara tillsatte ett. Nu är det för mig oklart vem som ska göra utvärderingen, men alternativen är få. De resurser man har tillhanda är personal på socialbyrån. Men risken att utvärderingen kommer att nedprioriteras är mycket hög på grund av hög arbetsbelastning. Under tiden finns inget råd som kan påtala brister, risker, ge utlåtanden med mera, i tider där det skulle vara absolut av största vikt.

I ÅHS verksamhetsplan för 2020 kan vi konstatera att tillsättandet av ett patientråd även det har nedprioriterats och ligger på is, på grund av pandemin. ÅHS är en organisation som i första hand ska ge hälso- och sjukvård, och akuta situationer så som en pandemi ska alltid komma i första hand och organisationen har klarat sitt uppdrag under pandemin med den äran, på grund av kunnig och engagerad personal. Väl så.

Men detta nya normala, att leva under en pandemi, får inte sätta stopp för brukarnas möjligheter att ha inflytande över den offentliga social-hälso-och sjukvården.

Tvärtom skulle ett brukarråd vara en resurs för både landskapsregeringen och ÅHS, vars uppdrag är att tillhandahålla service med god kvalitet. Det är viktigt att poängtera detta. Brukarinflytande är en resurs, inte en belastning.

Jag har påtalat detta i styrelsen för ÅHS, och framfört min oro. Stödet från den politiska ledningen har varit, ska vi säga, svalt. Uppdraget att bevaka servicebrukarnas intressen hamnar därför på tredje sektorn, och brukarna förväntas sköta intressebevakningen för sina målgrupper ideellt och utan egentlig makt att påverka. FN-konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastställer personers med funktionsnedsättning rätt till tillgänglighet, deltagande och inkludering i samhället. Vem äger ansvaret för att detta sker? Vems uppgift, förutom ombudsmännens, blir det att föra brukarnas talan?

Det är min bestämda önskan att både landskapsregeringen och ÅHS ska prioritera säkerställandet av brukarinflytande och omgående tillsätta funktionshinderråd respektive patient/brukarråd.

Landskapet bör dessutom omedelbart utvärdera det tidigare funktionshinderspolitiska åtgärdsprogrammet i brådskande ordning för att så snart som möjligt kunna utarbeta ett nytt program.

Cita Nylund 

Styrelseledamot ÅHS (Lib)