Om kolsänkor och skogsbruk
I en insändare i lokalpressen ondgör sig Pia Widén angående kolsänkorna och vikten av att sluta verka skog för att nå våra klimatmål. Hon får svar av Sandra Listherby som tar skogsägarna i försvar.
Låt oss ta en närmare titt på hur det hela hänger ihop. Det hela handlar i grunden om detta med att ställa upp överambitiösa klimatmål som man inte kommer att kunna nå.
För att minska koldioxidutsläppen har man tagit politiska beslut om att vi skall fasa ut fossila bränslen. Man har tagit beslut om att sluta använda stenkol, man har påfört skatter som är beroende av utsläppsmängd och EU har infört utsläppshandel.
Så i Finland och på Åland har vi lyckats att minska användningen av klimatbovar såsom olja, stenkol, naturgas och torv. Låter bra eller hur?
Det fins en liten hake, energianvändningen har inte minskat så vad har då ersatt dessa miljöbovar? Vind- och solkraft? Till en liten del ja, men den verkliga ersättaren är användningen av trä för energiproduktion, både för uppvärmning och elproduktion i form av flis och svartlut från massaindustrin.
Från 1990 har användningen av trä för energiproduktion stigit med 60 procent och står nu för 30 procent av den totala energiproduktionen och en stor del av den förnyelsebara energiproduktionen i Finland.
Tyvärr släpper förbränning av trä och träprodukter också ut koldioxid, ja till och mer lite mera än förbränning av olja om man mäter vad som kommer ur skorstenen. Hur kan då utsläppen ha minskat?
För att undgå klimatrelaterade skatter och utsläppshandel mäter man inte utsläppen som kommer ur skorstenen vid förbränning av träprodukter (trä är ju en förnyelsebar energikälla) utan utsläppen bokförs när man tar virket ur skogen (markanvändningen). Om man skulle mäta utsläppen från skorstenarna från virkesförbränningen är utsläppen av koldioxid fortfarande på samma nivå som 1990.
Vi har alltså bokföringsteknisk minskat utsläppen, frågan är om det kommer att påverka den globala uppvärmningen.
Om vi överför utsläppen dit dom hör hemma alltså till det som kommer ur våra skorstenar kommer det hela att se helt annorlunda ut och skogens kolsänka har inte plötsligt försvunnit. Tyvärr har jag ingen statistik från Åland, men vi håller också på med ganska mycket eldning av flis och träprodukter och nu talar jag inte om den andel som folk bränner i sina hem utan det som bränns i större anläggningar.
Åke Gustafsson
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
