Minska beroendet av spotmarknaden på el
Vad beror det på att elpriserna stiger så häftigt? Journalisterna försöker desperat komma med förklaringar. Elbolagens representanter intervjuas och
myndigheterna försöker övertyga oss om att vi ska sänka innetemperaturen och duscha mindre för att sänka våra elkostnader. Bilden är splittrad. Den vanligaste orsaken som ges är kriget i Ukraina. Problemet är att den vanliga elabonnenten har svårt att se sambandet mellan det eländiga krigandet och elräkningen.
Enligt mig saknas den grundläggande förklaringen om sambandet mellan priset på vår el och den så kallade spotmarknaden på vilken priset hela tiden går upp eller ner. Elproduktionen består av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, kol men också gas för att nämna några av de element som ingår i priset. Det högsta priset på någon av dessa energikällor definierar marknadens pris. När Putin stänger gaskranarna ökar efterfrågan på gas och priset går upp. Även om gas inte utgör någon stor andel av till exempel Finlands elförsörjning drabbas vi också eftersom gasens pris styr marknaden.
På så vis bidrar kriget i Ukraina indirekt till de skenande elpriserna. Det grundläggande problemet är vårt beroende av elmarknaden som ska garantera fri rörlighet av el genom fri konkurrens. Den pågående krisen beror inte på ökade produktionskostnader utan på ökande efterfrågan på gas på grund av Putin och kriget. En händelse som marknadssystemet inte är förberett för.
När priset stiger så drastiskt ökar risken att elbolagen går i konkurs. För att undvika att hela systemet kollapsar går många regeringar in med lån och garantier till elbolagen för att öka deras likviditet eller att de har tillräckligt med pengar i kassan. Detta är skattemedel och hela manövern påminner om när banksystem riskerat att gå omkull. Medborgarna ska ta smällen privat och dessutom se till att systemet med deras skattepengar hålls på benen. Ett ekonomiskt och politiskt osunt tillstånd. Putins oberäknelighet ger också i detta avseende våra regeringar ett litet handlingsutrymme på kort sikt.
Regeringarna måste dock strukturera om elförsörjningen. I Sverige höjs röster för en nationell elmarknad samtidigt som överskott kan säljas på internationella marknader. Elen bör säljas till självkostnadspris och överskottet får generera vinst. I elens barndom var det en nationell angelägenhet att alla erhöll el och till samma pris. Att köpa el för låga priser borde staten garantera genom att säkra system som i första hand bygger på lokalt producerad energi. Detta innebär givetvis att elbolagens möjligheter att göra vinster minimeras vilket gör att de knappast själva föreslår något sådant. I en ledare för en tid sedan lyfte Michael Hancock fram den så kallade Mankalamodellen som säkert i någon form också kan användas på Åland. Detta förutsätter att de ansvariga politikerna har abonnenternas bästa för ögonen och vill garantera dem låga elpriser. För att nå dit krävs mera kunskap och betydligt hållbarare lösningar istället för att nästan reflexmässigt godta att stora höjningar av medborgarna elavgifter och att deras skattepengar försvinner i elbolagens fickor.
BARBRO SUNDBACK (S)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
