DELA

Med patienten som utgångspunkt

Du missade poängen, Birgitta Lundin. Vi behöver mer forskning, men vi behöver forskning som utgår från patienterna. Därför måste vi också våga ifrågasätta det rådande vetenskapliga paradigmet, som motarbetar sådan forskning. Evidensbaserad medicin (EBM) bygger på ett egocentriskt tänkande (att den egna kunskapen och de egna forskningsmetoderna är den enda och ultimata sanningen) som är logiskt ohållbart (en behandlingsmetod kan inte ena dagen vara icke-fungerande, för att nästa dag då den erkänns som EBM, plötsligt fungera).

Den medicinska akupunkturen erkändes inte som EBM för att man kunde bevisa att den fungerade (d.v.s. lindrade smärta; det hade bevisats många gånger före 1974) utan för att man lyckades hitta en förklaring som rymdes inom den medicinska vetenskapens snäva kunskapsram. Man skapade en behandlingsmetod anpassad till den etablerade medicinens kunskapsnivå eftersom detta är vad som krävs för EBM-status. Därmed berövades akupunkturen en stor del av sin potential som läkemetod. Är det vad du önskar för andra alternativmedicinska behandlingsmetoder också, Birgitta? Att skolmedicinen ska godkänna valda delar för att bygga en fasad av öppenhet?

Vi visar gärna att våra metoder fungerar, men som du vet är den medicinska vetenskapen intresserad av effekter (t.ex. frisättning av endorfiner), inte av resultat (det behöver inte bevisas att effekten ger förväntat resultat). Inom alternativmedicinen är det tvärtom, specifika effekter är av sekundärt intresse. Jag förstår inte varför du anser att alternativmedicinarna – och skattebetalarna – ska acceptera EBM:s forskningskriterier som de enda rätta? Det är kriterier som utformats för att passa skolmedicinens (framför allt läkemedelsindustrins) sätt att arbeta, och lämpar sig därför inte för forskning på resultatinriktade individanpassade behandlingsmetoder.

Inom andra discipliner väljer man mätinstrument enligt vad man vill mäta, inom EBM kräver man att det som ska mätas anpassas till mätinstrumentet. Om jag uppfattar dig rätt Birgitta, anser du att detta krav är godtagbart för att ”ge patienterna trygghet i att den vård vi erbjuder är bevisligen rätt”. Den tryggheten kan för all del behövas i en vård där 1000-tals patienter årligen drabbas av fatala biverkningar. Men vad säger det om forskningen? Kanske att kriterierna borde omprövas? Att evidensen borde synas noggrannare?

Det finns seriös forskning inom såväl konventionell medicin som inom alternativmedicin. Trots knappa resurser (alternativmedicinare får inga forskningspengar) finns en stor mängd dokumentation till exempel inom metabolic typing, som undersöker näringsbalansens inverkan på det endokrina systemet och hur detta påverkar hälsan. LGS (läckande tarm-syndrom) är ett annat forskningsområde som fått mycket uppmärksamhet på senare tid. Kan du också tänka fysik (energi) inom medicinen, finns forskning inom bland annat homeopati, kvantmedicin och, som du säkert känner till, TCM.

Angående branschorganisationer finns sådana i alla våra grannländer (KMR,KAM, NNH, LNS,LKL), men tyvärr har de inga resurser för forskning. Huvuduppgiften är att kvalitetssäkra terapeuter, d.v.s. garantera att medlemmarna har adekvat utbildning och gällande försäkring samt följer etiska regler. De engagerar sig också i information och utbildning. Därtill försöker de tillvarata alternativmedicinens intressen i samhället, bl.a. i samarbete med internationella organisationer som Alliance for Natural Health (ANH) för att förhindra ett EU-förbud mot näringstillskott, örter och homeopatika.
Carina Fant
biopat