Maktpolitik bakom nytt nederlag
Ålandsdelegationen (ÅD) har enhälligt beslutat avslå lagtingets anhållan om extra anslag både för brounderhåll av elva broar och för byggandet av den så kallade Gripö-bron. De fem ÅD-ledamöterna, varav tre ålänningar, konstaterar enhälligt att det saknas juridiska förutsättningar att bevilja extra anslag till bägge delar.
Beslutet är förstås ännu ett svidande nederlag för regeringen Katrin Sjögren (Lib) och än en gång beror utgången på regeringsblockets oförmåga att ta till sig utomståendes synpunkter och kunskap.
De elva broreparationerna betecknas I ÅD-beslutet som sedvanligt väg- och brounderhåll och kan därför enligt delegationens uppfattning inte anses vara exceptionella engångsinvesteringar. Det sistnämnda är ju själva grundkravet för att Ålandsdelegationen överhuvudtaget ska kunna bevilja extra anslag.
Beträffande Gripö-bron är domen över regeringen Sjögrens (Lib) beredning av ansökan ovanligt tuff. Ålandsdelegationen välkomnar till denna del en ny ansökan men vill i så fall att ansökan ska innefatta:
- en bättre helhetsutredning
- bättre fördjupning av projekt- och andra viktiga fakta
- en vederhäftig projektbeskrivning.
Eller med andra ord får finansminister Mats Perämaa (Lib) underkänt i sin beredning av ärendet.
Hur kunde det gå så här illa sett ur majoritetsblockets synvinkel? En förklaring är att liberalerna Katrin Sjögren och Mats Perämaa var övertygade om att det räckte med att diskutera frågan med den finske finansministern Petteri Orpo. Liberala duon bortsåg från att en överföring av extra pengar till Åland kräver en juridisk hållbar grund.
Övertygelsen om att ÅD skulle agera enbart utgående från politiska samtal var ovanligt naiv och något Center-gruppen varnade för i lagtinget i april 2018. Vi varnade samtidigt för den maktpolitik som låg bakom regeringen Sjögrens agerande även i frågan om extra anslag.
En annan förklaring är att majoritetsblocket åter varit förblindat i sin iver att bygga bron till Gripö oavsett en vacklande majoritet och protester från markägare och miljökämpar som Ålands Natur och Miljö.
En tredje orsak till utgång är förstås att regeringen Sjögren lade krokben för sig själv genom att först begära en investeringsfullmakt från lagtinget om 40 miljoner euro med hänvisning till att Gripö-satsningen var lönsam. Några månader senare betecknas alltså samma projekt som exceptionellt i förhållande till den åländska kassan.
I vår egenskap av Centerns företrädare i lagtingets Självstyrelsepolitiska nämnd har vi reagerat över lantrådets och finansministerns reaktioner över ÅD:s beslut. Istället för att reflektera över sitt eget agerande i frågan, väljer den liberala duon att kritisera ÅD för dess bedömning.
Från åländsk sida har vi alltid värnat om den juridiska styrkan i Ålands autonomi och därför är det bekymmersamt att åländska ministrar åter ifrågasätter ÅD:s avgöranden.
Det politiska efterspelet får vi återkomma till i samband med höstens lagtingsval. I dagsläget är det viktigast att fokusera på hur ÅD:s färska beslut ska tolkas och framför allt hur vi kan se till att dess principiella innebörd kan begränsas inför framtiden.
Vi ska ta tillvara ÅD:s tydliga besked om att vi kan räkna med extra anslag förutsatt att lagtingets framställan är tillräckligt omfattande, motiverad och representerar ett helhetsgrepp. Centern välkomnar självstyrelsepolitiska nämndens kommande diskussioner i denna fråga.
HARRY JANSSON
GRUPPLEDARE CENTERN, ERSÄTTARE SJÄLVSTYRELSEPOLITISKA NÄMNDEN
ROGER NORDLUND
CENTERNS REPRESENTANT I SJÄLVSTYRELSEPOLITISKA NÄMNDEN
