Lyft blicken i debatten om samhällsutvecklingen
Den åländska samhällsutvecklingen befinner sig i stagnation sedan flera decennier tillbaka. Vi debatterar spretigt om kommunreformer, tunnlar, ”problemet” med en åldrande befolkning och den stillastående ekonomiska utvecklingen. Utan att komma så mycket längre än till att lösa de mest akuta problemen.
Den främsta orsaken till detta är, enligt in mening, att vi inte höjer blicken till en helhetssyn och diskussion om hur alla saker i samhället hänger ihop. För att få en hanterbar debatt behöver vi lyfta blicken från detaljerna och våga måla upp en förenklad vision där alla, även utan expertkunskaper, kan delta.
Konkurrensen mellan landskapet och kommunerna måste upphöra. Kommunerna är landskapets serviceproducenter och skall behandlas på det sättet. Jämför med att moderbolaget i en koncern skulle konkurrera med och motarbeta sina dotterbolag.
Driftsomsättningen 2020 var per invånare 6 300 euro och skatteintäkten 4 300 euro (skattesats 17,25 procent) i Mariehamn, och 6.600 euro samt 2 400 euro (18,50 procent) i Geta. Skillnaden i skattesats och -inkomst beror på att randkommunen Geta har sämre skattekraft än Mariehamn, dvs lägre beskattningsbara inkomster per invånare och färre företag som bidrar till skattekakan. Mariehamns övriga intäkter var 1 900 euro per invånare medan Getas var 1 000 euro, Mariehamn har större inkomstkällor i form av hamnen och debiterbar service.
Det finns alltså inte några ekonomiska fördelar med en kommunreform om det inte samtidigt medför en bättre skattekraft och mer inkomster från service och egen verksamhet. En lyckad kommunreform förutsätter att den nya större kommunen har verktyg i form av en centralort och natur, turist eller andra resurser som den lilla kommunen har svårt att dra nytta av men som kan utvecklas i den nya större som har mer muskler.
Norra Åland skulle ha stora fördelar med en kommunsammanslagning med Godby som centralort, industri, Kastelholm och Bomarsund samt Norrhavet som turistattraktioner.
Jomala med sitt Maxinge, Hammarland och Eckerö med Kattby och hamnen samt turism, Lemland och Lumparland med Söderby och Långnäs hamn som landskapet säljer för 1 euro till den nya kommunen. Risken för försämrad service motverkas genom lagstiftning om maxavstånd till servicepunkter.
Skärgården kan slås ihop till en kommun med Föglö Degerby som centralort och med tunnel som fast förbindelse till fasta Åland. Öarna knyts ihop med en ny landskapsväg med fasta förbindelser så långt det är möjligt kompletterade med korta färjpass utan turlista som går från Brändö till Mariehamn via Degerby, på samma sätt som de övriga landskapsvägarna. Tre långa färjpass behövs; Brändö/riket, Hummelvik/Seglinge och Föglö (nytt färjfäste i Hastersboda?)/Kökar/riket. Riket borde sköta trafiken mellan riket och Åland.
Vårdö har varit en skärgårdskommun av ekonomiska orsaker men den geografiska likheten med Lumparland större än med skärgården. Vårdö är geografiskt en del av fasta Åland och skall därför ha fast förbindelse i form av bro, precis som Lumparland och Eckerö har. Och landskapsvägarna 2 och 3 skall självfallet knytas ihop med vägbankar och vajerfärja över Ängösund, en viktig turistsatsning som skulle ha stor betydelse för norra Åland och skärgården.
I det här perspektivet ger kommunreformer nya rejäla möjligheter att öka skattekraften (och välfärden) och en tunnel till Föglö får en större betydelse för hela Åland om Degerby blir en sammanslagen skärgårds centralort. Sen finns det naturligtvis en hel del till att göra för näringslivet, men det är en annan debatt.
ERIK SCHÜTTEN (MSÅ)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
