Skärgårdstrafiken är inte vilken verksamhet som helst. Den är en livlina för människor, företag och samhällsservice. När landskapsregeringen nu driver upphandlingen av ny trafik görs det på ett sätt som väcker allvarlig oro. Inte bara för kostnaderna, utan för hela Ålands långsiktiga funktion.
Vi behöver tala klarspråk om detta!
Det handlar inte om detaljer i ett upphandlingsdokument. Det handlar om styrning, ansvar och respekt för det offentliga uppdraget, och ytterst om förtroendet för hur våra gemensamma resurser hanteras.
Vi moderater har varit tydliga. En upphandling av den här storleken måste utformas så att verklig konkurrens möjliggörs. Det kräver aktiv politisk ledning, inte en minister som gömmer sig bakom ett påstått ”armlängds avstånd”. I en affär av denna dignitet är passivitet inte neutral, den är ansvarslös och riskerar att leda till både högre kostnader och sämre lösningar över tid.
Vi ser i dag en process där insynen är begränsad, till och med för lagtingsledamöter inom regeringspartierna. Det är anmärkningsvärt. Transparens är en förutsättning för legitimitet, och utan den riskerar vi både sämre beslut och minskat förtroende, både hos allmänheten och hos berörda aktörer.
Samtidigt finns en tydlig risk att upphandlingen utformas så att den i praktiken gynnar en specifik aktör, ett halvoffentligt bolag. Politiska beslut får inte indirekt styra utfallet. Då har vi lämnat konkurrensen bakom oss och riskerar att cementera ineffektiva strukturer.
Och just konkurrensen är kärnan. Utan reell konkurrens får vi varken bästa kvalitet eller lägsta kostnad. Det är skattebetalarna som betalar priset, och det är också de som får leva med konsekvenserna om systemen inte fungerar.
Erfarenheterna från de senaste åren är tydliga. Stora projekt som drivs igenom med enkel majoritet håller inte över tid. Därför bör denna typ av upphandlingar ha stark legitimitet, kanske till och med kräva kvalificerad majoritet, för kvalitet och långsiktighet och för att säkerställa bred politisk förankring.
Ledarskap handlar inte om att få rätt i varje detalj, utan om att samla lösningar som fungerar för hela Åland. Skärgårdstrafiken får inte vara en simpel arena för partipolitik.
Tyvärr ser vi motsatsen i dag. Landskapsregeringen har inte bara grundkänning, man har åter kört upp hela fartyget på torra land.
Men kursen går att korrigera.
För det första behövs längre tidsramar, minst tre år, så att nybyggnation möjliggörs och fler seriösa aktörer kan delta. För det andra krävs teknikneutrala krav som inte utesluter aktörer eller låser fast framtida lösningar. För det tredje behöver återköpsklausulen aktiveras som ger strategisk kontroll utan ny organisation, till exempel via bareboat-charter. För det fjärde krävs tydlig politisk styrning och uppföljning. Och slutligen måste konkurrensen vara verklig.
Åland förtjänar bättre.
ERIK SCHÜTTEN (M)
