Kring ÅHS styrelse
Ett antal ålänningar har kontaktat mig efter att den nya styrelsesammansättningen i ÅHS nu blivit klar och undrat varför jag avstod från en ordinarie plats i styrelsen? Christian Beijar reser även denna fråga i en insändare. Jag tycker att jag skyldig mina väljare att försöka besvara denna fråga.
När jag fick frågan om att ställa upp i lagtingsvalet angav jag att min främsta drivkraft handlade om att försöka bidra till att utveckla den åländska sjukvården som står inför mycket stora framtida utmaningar. Det hela utmynnade i att jag ställde upp för Socialdemokraterna.
Vi har en fin sjukvård men dyr. Administrationen har ökat inom ÅHS. En toppstyrd organisation brukar sällan bli billigare eller mer kostnadseffektiv. På några år har antalet chefer och ledande administratörer ökat från fem till åtta. Och ingen person i ÅHS ledningsgrupp eller i styrelserummet möter patienter i sitt ordinarie arbete.
ÅHS styrelse har hitintills bestått enbart av politiker. Ordförande och minister brukar komma från samma parti. Många har framfört att man också borde ha sakkunskap representerad i styrelsen. Det är positivt att man nu inbjudit tre experter i styrelsearbetet. Professor Edvard Johansson, forskaren Erika Boman samt den svenska experten Birger Forsberg.
Att jag skulle sitta som ordförande eller ordinarie ledamot i styrelsen visade sig vara politiskt kontroversiellt – enligt uppgift har ledande tjänstemän från ÅHS kontaktat ett antal politiker i denna fråga.
För mig är medverkan i styrelsen som ordinarie medlem sekundärt. Jag har upplevt att man i lagting och landskapsregering uppskattat min långa erfarenhet av åländsk sjukvård. Det finns många möjligheter att påverka, jag hoppas att jag kan tillföra något.
Jag har tidigare haft ett mycket fint samarbete med Sara Kemetter som kommer att bli en bra ordförande. Edvard Johanssons artiklar om den oroande kostnadsutvecklingen inom ÅHS har också varit värdefulla, det blir spännande att se vad den övriga sakkunskapen i form av Bomans och Forsbergs expertis kommer att tillföra.
Jag önskar den nya styrelsen lycka till i sitt viktiga uppdrag. Jag är övertygad om att vår fina sjukvård kan bli ännu bättre och att man genom att inbjuda personalen att medverka även kan göra den mer kostnadseffektiv.
Jag har genom åren framfört viss strukturkritik och efterlyst mindre toppstyrning och mer personalinflytande. Jag kritiserade nedläggningen av primärvården som en egen resultatenhet, jag kritiserade det obegripliga konsultbaserade ”balanserat styrkort” och att administrationen ökat såväl i det enskilda patientarbetet men även i form av nya ledande tjänstemän. Jag har förhållit mig lite skeptisk och frågande inför det så kallade VIS-projektet (ett nytt planerat it-system för främst patientjournaler) och nog ibland ställt besvärliga frågor.
Det har inte alltid varit populärt i ÅHS ledning. Klinikchefen för primärvården har dessutom redan i november fått tydliga signaler från ledningen att jag inte heller mera skall få hoppa in som läkare och hjälpa till då och då. Det gjorde jag under hela 2023 precis som tre andra pensionerade läkarkolleger (och kollegerna fortsätter med detta under 2024). Vi har ibland långa köer och läkarbrist. Detta ”yrkesförbud” handlar nog inte om att jag misskött mitt läkaruppdrag utan om att jag ibland uppfattats som en besvärlig kritisk röst.
Många i ledningsgruppen är duktiga med goda intentioner. Men det måste finnas utrymme för kritiska synpunkter inom en organisation som ÅHS. Konflikter utgör framför allt olika perspektiv och inte gräl och osämja. Olika perspektiv är viktiga för att utveckla en organisation. Och inte minst, hos den personal som möter patienterna finns en stor kunskap som borde tas tillvara.
MOGENS LINDÉN (S)
