Från 2029 ska trafiken från Kökar och Sottunga gå via en ny hamn i Hastersboda på östra Föglö. Bygg den hamnen, och gärna snabbt. Den ger tätare trafik, knyter ihop södra skärgården och för genomresande till Föglös butiker, turism och företag.
Men hamnen är bara halva lösningen. Bilarna ska sedan köra 15 kilometer över Föglö och trängas på Föglöfärjan, som redan i dag är så full att landskapsregeringen planerar förtur och extrafärja. Ju bättre hamnen fungerar, desto hårdare blir trycket mellan Degerby och Svinö. En kortrutt på riktigt kräver en tunnel till fasta Åland. Då kan Föglölinjen läggas ner.
Färöarna har visat vägen. Där har fyra undervattenstunnlar byggts sedan 2002, och den första var betald av biljettintäkterna på 14 år. Ön Sandoy, med knappt 1 300 invånare, fick sin tunnel 2023. Prognosen var 300–400 bilar per dygn. I dag är det över 1 000. Trafiken växer när förbindelsen finns. En färja är öppen när den ligger vid kaj, en tunnel dygnet runt.
Pengarna är inte det verkliga hindret. Tunnelkommitténs eget underlag visar att mellanskillnaden mot dagens färjor kan täckas med en avgift på runt fem euro per resa. Dessutom ger självstyrelselagen möjlighet till extra anslag från staten för stora engångsinvesteringar. Färjorna kostar pengar varje år, för all framtid.
Det verkliga hindret är att ingen regering vågar fatta beslutet. Utredningar har kommit och gått i 20 år. På Färöarna enades alla partier 2014 om två tunnlar. I dag är båda byggda, och nästa är redan beslutad. Där är tunnlar ingen engångshändelse utan ett sätt att knyta ihop ö efter ö. Föglö kan bli Ålands första tunnel, men behöver inte bli den sista.
Nu pågår markundersökningarna i Hastersboda. Låt hamnen bli första steget, inte slutpunkten. Jag uppmanar lagtingets partier att göra som Färöarna: fatta ett beslut som håller över valperioderna, och bjud ut tunneln parallellt med hamnbygget.
STEN-ANDERS FELLMAN
