Kopiera discgolfbanans öde i Pargas
I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet.
Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”. Om så är fallet är området allvarligt hotat av förstörelse. De följder vi ser av den befintliga niohålsbanan är allvarliga. Arboristen Teppo Suoranta har granskat området och säger bland annat att alla träd vid de olika stationerna har fått allvarliga skador. Vissa tallar upp till sex meters höjd. Träd som utsätts för ständiga mekaniska skador får kort levnadstid. I banområdet finns det över 100 åriga värdefulla träd som redan nu är allvarligt skadade. Suoranta påpekar ytterligare att undervegetationen ödelagts vilket skadat trädens rötter.
Om man inte tar detta på allvar riskerar ännu större parkytor att allvarligt skadas. Något vi politiker lovat att försöka förhindra för att uppnå ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Björn Hägerstrands insändare syftar till att binda mig till beslutet att placera discgolfbanans nio hål i Badhusparken. Som ordförande i Kultur och fritidsnämnden var jag givetvis med under de förra mandatperioden och godkände beslutet att staden skulle motta en donation i form av en discgolfbana av Lions.
Beslutet krävdes delvis för att Lions i Mariehamn skulle få pengar från Lions i Finland. I bilagda avtal till beslutet sägs under 5.1. Infrastruktursektorn bland annat att banans exakta sträckning skulle bestämmas efter gemensam syn av infra och discgolfklubben på platsen. Tillståndet gäller under förutsättning att beslutet vinner laga kraft. En tid därefter den 12.6.2018 fattar infrastrukturchefen Kaj Söderlund beslut att bevilja tillstånd för discogolf i Badhusparken.
Det är värt att notera att det var infrastrukturchefen inte infrastrukturnämnden och inte kultur- och fritidsnämnden som fattade tillståndsbeslutet. Varför beslutet inte togs i infrastrukturnämnden kan jag bara spekulera i men troligen för att undvika besvär. Tjänstemannabesluten har svag offentlig synlighet och stadens digitala kalender är inte i dagsläget ett fungerande instrument för offentlig insyn i stadens förvaltning.
Oberoende av detta har jag tagit till mig stadsbornas kritik över discogolfbanans lokalisering och dess skadliga effekter på miljön. Jag tror också att Teppo Suorantas omdömen är korrekta och bör tas på allvar. En annan placering i staden av discgolfbanan och dess utvidgning bör därför utredas.
I Pargas har man upplevt en närmast identisk konflikt. För några år sedan skapades en discgolfbana i Centralparken i Pargas. Banan bestod av cirka 10 hål. Pargasborna reagerade på samma sätt som många Mariehamnare.
Centralparkens träd for illa, korgarnas rassel och oljud störde, discarnas okontrollerade luftfärder uppfattades som verkliga risker för de närboendes och parkbesökarnas säkerhet. Konflikten löstes genom att discgolfbanan flyttades och ligger nu i ett område där fler sporter utövas. Några korgar finns kvar i Centralparkens utkant där träden inte är så värdefulla.
En lösning för Mariehamns del skulle vara att förlägga discgolfbanan i området vid Baltichallen. Ett område med träningsbanor, utegym, en kommande friidrottsarena, en fotbollsplan, en idrottshall och en funktionell parkeringsplats. En bansträckning måste givetvis noga utredas och därefter bedömas. Inte ens du Björn Hägerstrand kan utan en saklig utredning avgöra om ett sådant alternativ är möjligt eller inte.
BARBRO SUNDBACK (S)
