Kommunpengarna ger inga fler närvårdare
Centern och Obunden samling gick hårt ut i under förra mandatperioden gällande landskapsandelarna till kommunerna. Regeringen Sjögren totalreviderade lagstiftning gällande såväl socialvård som barnomsorg och grundskola. Revideringarna möttes av stor kritik av centern och obundna för att det utökade kraven på kommunerna, trots det att lagstiftningarna som lades fram handlade om att ge ålänningarna motsvarande rättigheter som medborgarna i kringliggande regioner har. Beslutet om hur landskapet skulle kompensera kommunerna för lagstiftningarna beslutades av regeringen Thörnroos eftersom de trädde i kraft under nuvarande regering. Detta till trots har landskapets totala utbetalningar minskat under mandatperioden, inte höjts.
Nu meddelar regeringen att man avser betala ut drygt två miljoner till kommunerna för år 2022, utan att ge några som helst besked om framtiden. Regeringen uttrycker också en from förhoppning om pengarna ska kanaliseras till äldreomsorgen. Detta är ytterst problematiskt av flera skäl.
För det första finns inget som heter tilläggsbudget i kommunerna, det betyder att man inte kan göra om budgeten i detta skede. Det är förstås välkommet med mer pengar hos kommunerna men i praktiken kommer det enbart att innebära förbättrat resultat hos kommunerna. Det vill säga att kommunerna fortsätter att leva efter den, i flesta fall strama, budget som man antog ifjol för 2022.
För det andra så kanaliseras inte landskapsandelarna för äldreomsorgen till just äldreomsorgen utan till kommunens kassa i helhet. Landskapsregeringen försöker nu styra hanteringen av landskapsmedel på ett sätt som inte är förenligt med det kommunala självbestämmandet. Vill landskapsregeringen styra kommunerna sker det genom lag.
För det tredje så är det omöjligt för kommunerna att med så här kort framförhållning faktiskt lösa de problem som finansminister Höglund menar att pengarna ska användas för. Under presskonferensen säger nämligen finansministern att det ska stärka kommunernas förutsättningar för bemanning och rekrytering. Finansministern får gärna redogöra för hur dessa pengar skulle avhjälpa kommunernas mycket svåra problem med rekrytering; tror finansministern att det finns utbildade närvårdare att visstidsanställa nu för kvarstoden av året? Så naiv kan väl ändå ingen vara? Skulle landskapsregeringen vilja nå förbättrade rekryteringsmöjligheter duger det förstås inte med ett besked som i praktiken gäller årets tre sista månader.
Man kan tycka vad man vill om mer eller mindre pengar till kommunerna men det viktigaste vore att få långsiktiga spelregler för kommunerna. Det tror jag att alla inblandade parter är överens om. Just nu sitter kommunerna med sitt budgetarbete, vad landskapsandelarna för 2023 blir står skrivet i stjärnorna. Kommunerna är skyldiga att förhålla sig till de kalkylerade intäkterna, man kan inte budgetera efter förhoppningar. Det betyder att kommunerna måste ta hänsyn till kraftigt ökade kostnader, att i dagsläget hantera det genom höjda skatter och avgifter är inte en väg framåt med tanke på att också hushållen har en svår situation.
Om landskapsregeringen har som ambition att stödja kommunerna och bibehålla servicenivåer så är det beslut om det kommande andelsnivåer som behövs, inte ett beslut som gäller för detta års tre sista månader. Dessa två miljoner ser säkert bra ut i de egna partileden och välkomnas av kommunerna, men någon skillnad för ålänningarna gör de inte. För det är väl ändå ålänningarna som är det viktigaste, och inte husfriden i de egna partileden?
INGRID ZETTERMAN (LIB)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
