Klimatet räddas av kritiska människor
I den debatt som pågått under våren och försommaren kring kapitalism, miljö och klimatomställning, är Ingrid Zettermans (Lib) insändare i måndagens Nya Åland den första med ett resonemang man på allvar kan förhålla sig till. En saklig ton, trots ett djupt ideologiskt resonemang. Tack för det.
Det finns förstås motargument. Det grundläggande är egentligen en fråga om begrepp. Zetterman pratar om kapitalismen som det som ska rädda klimatet, men jag tror hon menar marknadsekonomin. Det är två olika saker.
Kapitalism handlar om makt och ägande och den sociala relationen dem emellan. Marknadsekonomi handlar om resurser, utbud och efterfrågan och prisbildning. Idag finns inga rent marknadsekonomiska samhällen, och det kommunistiska experimentet med planekonomi kollapsade tämligen ömkligt.
En kritik både av kapitalism och marknadsekonomi, dessa globala normer för hur saker ska vara, är nödvändig. En okontrollerad rovkapitalism leder till ett samhälle där den som är rik bestämmer allt, och där människor är varor. En oreglerad marknadsekonomi har vi i västvärlden inte haft på länge. Diskussionen mellan höger och vänster handlar idag snarast om hur mycket och vilka regleringar som är rimliga och effektiva för att uppnå välstånd, ett gott samhälle och möjlighet för dem som vill bli rika att bli det.
Också det är för lite för den som inte tror att historien är slut och vi nu lever i den bästa av världar. Ur min ideologiska utgångspunkt är det helt nödvändigt att ställa frågor; Är människan bara en konsument? Är det rimligt att marknaden invaderar allt livsrum, alla relationer och gör dem till transaktioner?
Är det som driver marknadsekonomin framåt, den ständiga tillväxten, rimlig eller möjlig? Vilka är alternativen? Vi vet att vi uppnått gränser för vad planeten kan hantera, så hur tänker vi nytt?
Ingrid Zetterman lyfter fram den cirkulära ekonomin som kapitalismens svar på problemet. Jag vill hävda att den cirkulära ekonomin är marknadens försök att hantera både klimathotet och en växande brist på resurser. I den cirkulära ekonomin finns också ett självklart ifrågasättande av ekonomisk tillväxt som motor för ekonomin.
Kapitalismen är ett system där makt och resurser koncentreras till allt färre individer och megaföretag. Den är i sig ett hot mot demokratin, om den inte hålls i schack av lagstiftning, internationella avtal och samarbete kring fred, fri rörlighet, och en rättvis arbetsmarknad, för att bara nämna några.
En ny sorts marknadsekonomi, där också andra värden än ekonomisk vinst vägs in, är det mest spännande alternativet för framtiden. En marknad är ett samspel, så hur ser en handel ut som inte är tillväxtburen? Hur utvecklas samhällen som de facto krymper? Finns det kanske flera små lösningar, inte bara en stor?
Jag är övertygad om att vi kommer att se flera och större grupper av människor som vill lösgöra sig från både kapitalism och marknadsekonomi och hitta andra sätt att leva. Kanske finns det hos dem ett frö för framtiden.
En sak är i alla fall säker. Utan en kritik från vänster både av kapitalism och marknadsekonomi vore världen i ett katastrofalt sämre läge. Det är människorna som kommer att rädda klimatet, inte vilket ekonomiskt system vi just nu är fångna i.
Nina Fellman (S)
