DELA

Jämställt lagting 2023?

Efter en intressant nordisk konferens om jämställda parlament i Stockholms riksdag vill vi gärna dela med oss av det konkreta arbetet som sker i parlamenten i Norden. Syftet med konferensen var att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell forskning samt inspirera varandra. Vi kan konstatera att jämställdhetsfrågan ligger högt på agendan i de andra parlamenten. Åland har den lägsta andelen kvinnor i parlamentet och få ansträngningar har gjorts för att förändra det. Vi har ett omfattande arbete framför oss för att nå målet om ett jämställt parlament. Jämställdhetsarbetet prioriteras inte tillräckligt av regeringen, men det finns goda och konkreta exempel både i Sverige och i Finland som man kan följa.

Sverige stod som värd för konferensen, och de har som mål att riksdagen ska vara jämställd. För detta har de ett handlingsprogram samt en jämställdhetsgrupp, ledd av de två vicetalmännen. I gruppen representeras män och kvinnor från alla partier. Där behandlas bemötandefrågor samt hantering av hot och hat bl.a. på sociala medier. I Finland arbetar ett jämställdhetsråd aktivt med jämställd parlamentarisk representation.

För att få fram information som underlag för arbetet för att öka jämställdheten i riksdagsarbetet och för att bättre integrera jämställdhetsaspekten i riksdagarnas arbetskultur har studier och enkäter gjorts. Studierna resulterade i ett flertal intressanta och viktiga observationer, bland annat att manliga ledamöter är överrepresenterade i de mest eftertraktade utskotten och på ordförandeposterna och att det tar längre tid för kvinnliga ledamöter att nå senioritet. Särskilt oroväckande är riksdagsledamöternas upplevelser av hotfull återkoppling på sociala medier och kränkande behandling inom ramen för ledamotsuppdraget. Såväl kvinnor som män önskar att det vore lättare att kombinera arbete och familjeliv.

Utifrån studierna har riksdagarna vidtagit åtgärder för att undanröja de uppdagade missförhållandena och förbättra jämställdheten. I såväl Sverige som Finland har man kommit överens över partigränserna att ledamöter oavsett kön skall ha samma möjligheter att utöva sitt uppdrag, samt att könsfördelningen skall vara jämn i utskott och organ. Man strävar efter en intern kultur där både kvinnor och män respekteras och att resurser fördelas jämställt och jämställdhetsarbetet är integrerat i beslutandeprocessen. Balansen mellan uppdraget och familjeansvaret underlättas med särskilda voteringstider och barnpassningshjälp.

Den största avgörande framgångsfaktorn är att både kvinnor och män deltar i jämställdhetsarbetet. Man tar del av statistik, forskning och jämförelser. Man studerar arbete i utskott, arbetsgrupper och andra organ inom riksdagen, anföranden, samt vilka frågor ledamöterna driver och vilka som håller sig till den rekommenderade taltiden. Forskning som bedrivits inom de nordiska parlamenten visar att kvinnor på högre politiska positioner betalar ett högre pris för sitt engagemang och avslutar därför uppdraget mycket tidigare. Det finns också forskning som visar att kvinnor missgynnas inom de interna karriärvägarna inom partierna, och har svårare att nå upp i hierarkin. Trots att några kvinnor når till högre positioner inom politiken så är de ändå statistiskt underrepresenterade både inom partierna och i såväl utskott som organ. Man ser stor skillnad när man jämför hur kvinnliga politiker granskas av media, de ifrågasätter i högre grad kvinnors kompetens, föräldraskap, utseende, klädsel, moral och empati. Manliga politiker granskas inte alls i samma utsträckning för samma egenskaper.

Vi är helt övertygade om att Åland, demokratin och besluten skulle gynnas av ett målinriktat jämställdhetsarbete. Med ett ökat kunskapsunderlag stärks demokratin och allas möjligheter att delta och att påverka. Åland kan bli mycket bättre på jämställdhet inom lagtinget, regeringen och inom kommunalpolitiken.

JESSY ECKERMAN (S)

PERNILLA SÖDERLUND (Lib)

ÅLANDS LAGTING