Inbesparingar, lån eller landskapsskatt?

DELA

Vårtermin i lagtinget betyder genomgång av bokslut och rambudget för perioden 2027–2029. Det är viktigt att ta tillfället i akt att seriöst och på allvar diskutera hur självstyrelsen ska klara av sin hushållning. Den servicenivå vi har på Åland är i många fall god, men vi har också enormt mycket som kräver uppdatering, modernisering och utveckling.

Inom vård- och omsorg ökar behoven i takt med den åldrande befolkningen och nya vårdmetoder, vi har fortfarande en ekonomiskt krävande kommunstruktur, en rejäl resa för att hantera de digitala kraven, behov av förstärkt beredskap och allt fler ökande lagkrav från EU. Allt detta behöver finansiering.

Det börjar bli duktigt kärvt att få finanserna att gå ihop. Det finanspolitiska ramverket som landskapet nu har som ett verktyg gör att politiker och förvaltning måste tänka och planera mera långsiktigt. Det är krävande och många gånger osäkert att bedöma ett ekonomiskt läge tre år framåt, men det tvingar fram en ökad medvetenhet i planeringen.

Underskotten börjar nu vara så betydande att banklån till drift inte är långt borta. Med tanke på hur riket får ta i för att reda upp i sin skuldbörda är driftslån inte en lockande tanke. Särskilt i den verklighet som självstyrelsen existerar, med väldigt begränsade mekanismer att påverka sina inkomster. De inbesparingar som nu föreslås inom ÅHS, förvaltningen, myndigheterna, skärgårdstrafiken är självklart inte populära.

Jag tror det är dags att börja sortera alternativen och vara uppriktig med det faktum att vi inte har tillräckligt med pengar för att upprätthålla service på den nivån vi har idag. Vill man bibehålla nivåer eller utveckla den måste man antingen förändra, uppta driftslån eller tillföra nya inkomster. Landskapets arbete med havsbaserad vindkraft är ett sådant exempel, ett aktivt försök att hitta nya inkomster för att finansiera välfärd.

Det som ytterligare finns som alternativ är att börja uppbära en landskapsskatt. Knappast heller ett så lockade alternativ, men vill man bibehålla servicen exempelvis inom vården är en ”ÅHS-skatt” kanske ett sätt. Jag vet inte i dagsläget vilka alternativ som är bäst, kanske förändringsarbete och omstrukturering i kombination med lån/skatt.

Paf-medel kan kortsiktigt vara en räddare i nöden, men det är problematiskt att bygga upp välfärden i längden på spelpengar. Pensionsfonden ska finnas för att trygga pensionerna ännu i 50 år framåt.

Så vad vill ni, ålänningar och partier? Diskussionen behöver starta.

CAMILLA GUNELL (S)