Identitetsbegreppet hjälper oss förstå samhällsfenomen
De sociala och mentala problem bland ungdomar som oroar vuxna och engagerar myndigheter från skola till polisen kan förstås på många olika sätt. Det finns ingen enskild orsak eller riskfaktor som direkt orsakar psykisk sjukdom, beteendestörningar eller anpassningsproblem.
Men om missförhållanden i samhället tiltar ökar sannolikheten för att allt fler ungdomar belastas av allt fler riskfaktorer. Då riskfaktorerna ökar stiger risken för problem exponentiellt.
Jag gör ett försök att använda begreppet identitet för att ge en förklaringsmodell till vad som händer då en ung mänska, en ny generation under ungdomsåren möter samhället. Finner den unga en trygg plats i hem och skola, får den unga de grundläggande förutsättningarna för personlig utveckling, ger samfundet möjligheter till konstruktiva roller i relationer och i arbetslivet samt en värdig plats i samhället?
Identitet är en känsla eller mental egenskap som beskriver hur man upplever sig själv och hur man känner att andra upplever en själv. Den byggs upp då upplevelser och erfarenheter under barndomens olika utvecklingsfaser resulterat i positiva egenskaper som tillit, hoppfullhet, initiativförmåga, arbetsförmåga och egen vilja eller generativitet. De här egenskaperna integreras till en positiv självbild som den unga är mer eller mindre medveten om. Det handlar om en mental styrka som kan utgöra ryggraden i en mänskas liv.
Men barndomen bjuder även ofrånkomligt även på negativa upplevelser som misstro, skam, besvikelser och skuldkänslor vilka i varierande grad sätter sin prägel på den självbild med vilken barnet träder in i ungdomsårens utvecklingsprocesser. En bra mix av egenskaper, där de positiva överväger och de negativa skapar en beredskap för livets utmaningar, är ett bra utgångsläge inför ungdomsårens och vuxenlivets utmaningar.
Denna identitetsuppfattning kan vara koherent eller splittrad, respektive stark eller svag. Det är av stor betydelse hur denna identitet antingen bekräftas eller omkullkastats eller ifrågasätts av mänskor i den ungas omgivning.
Behovet av en identitet är ett grundläggande behov som till vilket pris som helst söker bekräftelse. Viktigast är den bekräftelse som föräldrar och kamrater ger. Idoler och andra förebilder utgör en dragningskraft som visar vägen mot en identitet som kan vara positiv eller mer eller mindre negativ. Om den unga inte får bekräftelse av närstående söker hen bekräftelse på annat håll. Då finns det en risk att det kännas bra att bli uppmärksammad eller accepterad eller bekräftad för något som är skadligt för en bra integrering i samhället. En negativ identitetsupplevelse som bekräftas av kamrater ger en upplevelse av trygghet som känns som ett bättre alternativ än att inte ha någon identitet alls.
Det kan också uppstå en situation där den unga mänskan är förvirrad i sina identitetsupplevelser vilket i värsta fall kan leda till ett psykiskt sammanbrott och allvarlig psykisk sjukdom.
Exempel på hur samhället kan stöda en konstruktiv positiv identitetsutveckling:
Tydliggör för den unga generationen att det finns realistiska positiva framtidsperspektiv. Möjligheter till arbete, att försörja sig, att bilda familj, att kunna ge utlopp för egen kreativitet.
Bered utrymme för både de positiva egenskaper som barnet tillägnat sig i forma av grundtrygghet, tillit och initiativkraft och de negativa känslorna av osäkerhet, tvivel och skam som också hör till livets realiteter.
Skapa förutsättningar för att de unga, på egna villkor och med egna initiativ, ska kunna skapa och känna en samhörighet med andra ungdomar som dämpar en alltför stark individualism.
Uppmuntra till experimenterande med och i olika roller under trygga förhållanden för att underlätta känslor av skam och skuld. Det kan handla om till exempel konst, idrott eller intima relationer.
Garantera ett samhällsklimat där de naturliga böjelserna för tävlan och konkurrens kan ske på jämlika förutsättningar och hederliga villkor.
Upprätthåll en både geografiskt och historiskt förankrad kultur som skapar förutsättningar för att de nya generationerna med sina spirande ambitioner i form av identitet och produktivitet ska kunna skapa sig ett gott liv.
Hantera frågor som har med sexualitet och generativitet att göra på ett hållbart och tryggt sätt.
Försäkra att samhällsordningen gör det möjligt för unga och nya generationer att delta och integreras i beslutsfattande och planering på ett sätt som gör att auktoritära ledargestalter inte kommer åt att exploatera den naturliga ambivalensen som finns mellan generationer.
Då de nya generationerna genomgår en lyckosam utveckling under ungdomsåren leder det till att de som vuxna kännetecknas av förmåga till omtanke, solidaritet, produktivitet och skaparkraft samt visdom.
Besvikna och övergivna ungdomar blir lätt förtvivlade och desperata samt tilltalas av auktoritära ledare som utnyttjar situationen för själviska syften. Den snabba samhällsutvecklingen, framför allt inom teknologi, kommunikation och produktion framhäver vikten av att utvecklingen under ungdomsåren tryggas.
Den snabba tekniska utvecklingen inom kommunikation och produktion samt omstruktureringar inom arbetslivet är en stor utmaning eftersom tiden för att överföra kunskap från en generation till nästa och skapandet av nya strukturer och processer blir så korta att traditioner lätt bryts och erfarenhetsbaserad kunskap går förlorad. Föräldraskapet utsätts för nya aldrig tidigare upplevda utmaningar.
Av bland annat de orsaker som jag nämnt är det viktigt att skapa förutsättningar för att föräldrar skall kunna utöva ett föräldraskap som ger dem möjlighet att på ett otvunget sätt fullfölja sina bästa ambitioner för barnets och samhällets bästa.
Det behövs kanske nya grepp inom barn- och familjepolitiken. En bättre samordning av befintliga resurser. Detta kunde ske inom ramen för ett barn- och familjeministerium.
Fredrik Almqvist
Professor emeritus inom barn- och ungdomspsykiatri
En pratstund med den nyblivne 80-åringen Fredrik Almqvist publicerades i måndagens Nya Åland.