Hur ser Åland ut år 2040?
I våra lokaltidningar har man den senaste tiden nu och då kunnat läsa om hur tiden fram till 2040 kommer att gestalta sig för oss ålänningar. Allra främst är det våra politiker, av olika slag och olika ideologier, som vanligtvis med stor säkerhet anser sig veta hur framtiden ser ut flera tiotal år framöver.
De stirrar idogt in i kristallkulor som verkar ha hög rotationshastighet och förstås olika färger. Blåa, röda, gröna, regnbågens alla spektra, och inte minst den obeskrivliga liberala färgblandningen.
Tillåt därför en vanlig medborgare att komma med en egen framtidsvision. Inom affärsvärlden är det inte helt ovanligt att ett företag, stort eller litet, har begränsad livslängd. Man brukar säga att en generation bygger, en generation förvaltar och en generation demolerar.
Sådant kan också ske med ett samhälle, även om det är ytterst sällsynt. Tyvärr verkar det som om landskapet Åland är på väg att välja den vägen?
Om vi blickar tillbaka ungefär hundra år, vet vi att män som Julius Sundblom, Carl Björkman och många andra odalmän med fötterna både på land och till havs, kämpade hårt för att vi skulle få vår självstyrelse, trots att andra önskningar innan dess stod på önskelistan. I den självstyrelsen ingick vår 700 år gamla kommunindelning med 16 självständiga kommuner. Kommuner som invånarna var stolta och glada över att tillhöra.
Sedan kom nästa generations ansvar. Att förvalta och bevara självstyrelsen och åländska traditioner och åländsk kultur. I all blygsamhet räknar jag mig själv till just denna generation och i mångt och mycket har haft som mål att akta och vårda vårt arv med respekt. Nog så medveten om att man i viss mån också måste följa med ”tiden”. Tiden som nu verkar gå lite för fort. Så fort att det är förståndigt att bromsa lite. Allt gammalt är inte alltid dåligt, och allt nytt är inte alltid bättre.
När nu den tredje generationen tagit över kan man redan ana att demoleringen påbörjats. Utan tvivel om de får hållas, och det får de. Vi, i den andra generationen, är gammalmodiga, insnöade stofiler, inte värda att lyssna på. Varken män eller kvinnor.
Varför? Jo, vi har svårt att umgås på nätet. Vi är med få undantag imbecilla på FB, twitter, google, hangouts, You Tube, appar hit och dit, m.m. m.m. Och datorer? Vi är förstås rädda att någon ska sno våra pensioner.
Men vi gillar att prata i telefon, även en mobil. Och vi gillar att konversera osv. Med vad hjälper det när den tredje generationen är experter på nätsurf och facebook?
Hur kommer då Åland att se ut år 2040? Jo, Mariehamn har äntligen fått Järsö-arkipelagen under sina något skamfilade vingar och kunnat sänka skatteöret väsentligt. I staden absoluta centrum har ett flertal 15-vånings ”skyskrapor” byggts.
Detta för att härbärgera allt folk som flytt landsbygden och skärgården. Och gågatan har åter börjat blomstra. Smolket i bägaren kan eventuellt vara att Pommern-dockan spruckit och tarvar en dyrbar renovering?
Landsbygden då? Fasta Åland är numera en enda stor kommun som enhälligt fått namnet Godby. En platt och intetsägande bygd med glest boende och igenvuxna åkrar. Godby Centrum är en stor centralort, som också byggt några 10-vånings ”skyskrapor”, varav en enda innehåller hela administrationen plus en personalrestaurang högst upp.
En annan, kallad ”Mammut-Resort” härbärgerar alla äldre, eftersom de tidigare äldreboendena i periferin lagts ner. De äldre vårdas sakkunnigt i mångt och mycket av robotar, som i sin tur sköts av högutbildade robotprogrammerare, som sitter i fikarummet och röker bakom fördragna gardiner. (Gardiner är fortfarande viktigt 2040). Sak samma med skolorna och dagisarna, som också fått egna höghus eftersom alla andra skolor och dagisar är nerlagda.
I den före detta kommunen Geta finns ingenting, förutom en lyxig Resort som utökats med ytterligare ett femtiotal små villor. Det tidigare imaginära stängslet har ersatts av ett tre meter högt elektrifierat nätstängsel. Förbjudet för obehöriga. En liten restaurang på ett högt berg har också överlevt tack vare naturturister som vill uppleva vildmarken.
I Godby Centrum finns ett flertal stora köpmarknader som går utmärkt, men allra mest lönsamt är ett företag som heter AB Elevskjutsar. Godby Center har renoverats och innegården har försetts med glastak. Under taket har en staty rests föreställande en grupp människor, (kanske anonyma politiker) med sträckta armar mot skyn. ”Wedidit” heter konstverket.
Skärgården då? Hur ser skärgården ut? Jo, skärgården är också en egen kommun. Från söder till norr. Den lever och mår bra efter att LR 2025 skänkte hela skärgårdsflottan, utan ekonomiskt vederlag, till den nya kommunen med order om att nu får ni sköta trafiken själva och sluta gnälla.
Lite gnäll var det ändå i början, men efter att de markant höjt biljettpriserna för dem som vill resa till skärgården har ekonomin stadigt blivit bättre. Hurra!
Självstyrelsen har tyvärr mistat sitt värde. Åland är inte längre Åland. Sjävstyrelsefirandet framför Julle har blivit en tråkig tillställning. Borta är alla folkdräktsklädda människor och fanorna från de tidigare kommunerna. Borta är kulturen och traditionerna. Borta är framtiden.
Är det så vi vill ha det? Stoppa kommunreformen!
KURT SKOGBERG
PENSIONÄR SOM BOR HEMMA
