Hörselnedsättning – en av 12 riskfaktorer för demenssjukdom
Det har under lång tid pågått diskussioner kring avsaknad av boendeplatser för personer med demenssjukdom. Det är naturligtvis av stort värde att samhället kan erbjuda personer som har drabbats och dess närstående god vård och omsorg. Men vi behöver även lyfta fram det förebyggande arbetet. I The Lancet, en av världens mest välrenommerade vetenskapliga medicinska tidskrifter, publicerades år 2020 en sammanställning av 12 påverkansbara riskfaktorer som kan förebygga eller skjuta fram sjukdomsdebut i demenssjukdom.
En av dessa 12 riskfaktorer är hörselnedsättning. Hörselnedsättning bör förebyggas genom att skydda öronen för allt för hög bullerexponering och genom användning av hörapparat vid hörselnedsättning. Hörselvård på Åland har uppmärksammats i media under den senaste veckan. Det har lyfts fram att hörseln är viktig för att äldre personer ska kunna ha meningsfull sysselsättning och vara aktiva i samhället. Det kan tilläggas att hörselnedsättning även ökar risken för olyckor och psykisk ohälsa samt förvirringstillstånd bland de sköraste. När det gäller demenssjukdom lyfter dock Lancetkommissionen speciellt fram risken med hörselnedsättning i medelåldern. Vidare bedöms hörselnedsättning vara en av de viktigaste påverkansbara faktorerna för att förebygga eller skjuta fram sjukdomsdebut. Det är alltså av stort värde att själv vara noga med att minska exponering av ljud som på sikt kan skada hörseln och ta kontakt med lämplig vårdgivare om hörseln försämras.
Kanske någon är nyfiken på de 11 andra faktorerna? En god start är grunden; alla bör få möjlighet till god utbildning tidigt i livet. I medelåldern bör, utöver hörselnedsättning, högt blodtryck, övervikt, traumatiska hjärnskador och hög alkoholkonsumtion undvikas. I åldrandet bör fysisk inaktivitet, rökning, depression, social isolering, diabetes och kraftigare luftförorening undvikas. Tillsammans antas dessa 12 påverkansbara riskfaktorer kunna förebygga eller skjuta fram sjukdomsdebut i demenssjukdom upp till 40 procent. Det fantastiska är att de allra flesta av oss kan påverka risken på något sätt. Behöver vi stöd i egenvården har vi, utöver den vård som kan erbjudas inom personal- och primärhälsovård, en väl utvecklad tredje sektor som på olika sätt kan verka hälsofrämjande. Samtidigt får vi nu gott stöd i det arbete som påbörjats för att förverkliga den nya folkhälsostrategin: Heja!
ERIKA BOMAN
MEDICINE DOKTOR, LEG. SJUKSKÖTARE
