Gör din röst hörd inom kyrkan
Hej Michael Hancock, jag är något förbryllad över att du i din ledare 23.9 valde att rasa mot kyrkan och inte mot högsta förvaltningsdomstolen då det just i detta fall var Finlands högsta domstol – inte kyrkans domstol- som tog beslutet att godkänna att Árpád Kovács fick en reprimand för att han valde att viga ett samkönat par.
Jag är helt överens med dej om att det är beklagligt att kyrkan som helhet ännu inte tagit beslutet att viga samkönade par. Men det finns ju faktiskt ett mycket effektivt sätt att ändra på den saken, nämligen att gå med i kyrkan och engagera sig. Den som i sitt missnöje skrivit ut sig ur kyrkan uppmanar jag att skriva in sig igen, illa kvickt. Ställ upp som kandidat i kyrkliga val, gör din röst hörd inom kyrkans väggar, rösta på dem som har ”rätt” åsikter.
Kyrkan är ingen diktatur; dörrarna står vidöppna för alla som vill komma med och tycka till. Kyrkan blir en folkkyrka först när folket väljer att komma samman och göra kyrkan till den öppna, accepterande gemenskap vi så längtar efter.
En lugn genomläsning av ledaren ifråga torde göra tydligt för bägge skribenterna varför man inte kan klandra Högsta förvaltningsdomstolens beslut: man har helt enkelt fattat ett principbeslut i en procedurfråga och nogsamt hållit tassarna borta från den heta potatisen i anrättningen, nämligen frågan om samkönade vigslar i kyrkan. Det är den frågan som ledaren behandlar.
Visst vore det trevligt om kristna i Finland kunde engagera sig mot homofobin i ”folkkyrkan” på det sättet som Johanna Evenson uppmuntrar till. Var och en må dra sina egna slutsatser om varför så ännu inte skett.
Min egen gissning: därför att det fortfarande finns alltför många traditionalister i församlingen, som likt Hämäläinen anser att det finns ”goda intellektuella och teologiska skäl” till att diskriminera andras sätt att älska.
JOHANNA EVENSON
Svar till Johanna Evenson och till Antti Hämäläinen (se skild insändare om samma ledare):
En lugn genomläsning av ledaren ifråga torde göra tydligt för bägge skribenterna varför man inte kan klandra Högsta förvaltningsdomstolens beslut: man har helt enkelt fattat ett principbeslut i en procedurfråga och nogsamt hållit tassarna borta från den heta potatisen i anrättningen, nämligen frågan om samkönade vigslar i kyrkan. Det är den frågan som ledaren behandlar.
Visst vore det trevligt om kristna i Finland kunde engagera sig mot homofobin i ”folkkyrkan” på det sättet som Johanna Evenson uppmuntrar till. Var och en må dra sina egna slutsatser om varför så ännu inte skett.
Min egen gissning: därför att det fortfarande finns alltför många traditionalister i församlingen, som likt Hämäläinen anser att det finns ”goda intellektuella och teologiska skäl” till att diskriminera andras sätt att älska.
MICHAEL HANCOCK
