Föreläsning innehöll missvisande marknadsföring
Föreningen Ålands HälsoAlternativ bemöter i en insändare i Nya Åland den kritik jag framförde i Ålands radio om den föreläsning som föreningen ordnade om funktionsmedicin och precisionshälsa.
Ålands HälsoAlternativ invänder framför allt mot min bedömning att det handlade om marknadsföring finansierad med PAF-medel. Ålands HälsoAlternativ bekräftar emellertid i sin insändare att företaget FunMed uttryckligen marknadsförde sig vid föreläsningen. Därutöver gav föreläsaren många exempel på FunMed-produkter som enligt företaget självt har hjälpt individer som inte upplevt sig tidigare fått adekvat hjälp inom hälso- och sjukvården. Någon tydlig vetenskaplig evidens presenterades inte för de screenings- och behandlingsåtgärder FunMed säljer. Detta anser jag inte bara är marknadsföring, utan också missvisande marknadsföring.
Huvudfokus för min kritik, såväl i paneldebatten som i radiointervjun, var de produkter som säljs under epitetet funktionsmedicin, samt påståendet att funktionsmedicin skulle gå i bräschen för ett paradigmskifte inom hälso- och sjukvården. Funktionsmedicinen fokuserar enligt egen utsago på att identifiera de underliggande orsakerna till hälsoproblem för att kunna förskriva eller rekommendera individanpassad prevention och behandling. Detta är förstås inget nytt inom hälso- och sjukvården. Det är sedan lång tid en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag att identifiera ohälsans underliggande orsaker och arbeta preventivt och hälsofrämjande, samt att individanpassa prevention och behandling så långt det är möjligt.
Det breda hälsofrämjande arbetet har pågått på samhällsnivå i århundraden. Organiserad forskning om underliggande orsaker till ohälsa har funnits åtminstone sedan 1800-talet. Termen funktionsmedicin (Functional Medicin) förefaller ha dykt upp första gången 1871, i tidskriften The Lancet (volym 98, sidan 3–5), som del av ett inlägg i debatten om hur man bäst kunde identifiera förklaringar till ohälsa genom att kartlägga kroppens funktioner och därmed gå från symtominriktad behandling till behandling av underliggande orsaker. Många av förklaringsmodellerna på 1800-talet visade sig vara felaktiga, men tanken var god. Begreppet Functional Medicine verkar sedan har fallit i glömska tills nyligen, men ansatsen att söka sjukdomars underliggande orsaker genom att detaljstudera människokroppens funktioner slog i högsta grad an inom hälso- och sjukvården. Processerna var sedan ofta långa för att finna effektiva och säkra medicinska åtgärder inom ramen för de växande kraven på evidensbaserad behandling och prevention.
Det finns således en lång historia och omfattande kunskap om underliggande orsaker till ohälsa och hur man kan främja hälsan för individen och hela samhället. Detta arbete utvecklas varje dag. Forskningen kring hälsans bestämningsfaktorer, precisionsmedicin och precisionshälsa är mycket aktiv. Vi kommer säkert ha många nya verktyg till vårt förfogande i framtiden.
Min huvudsakliga invändning mot FunMed och andra som säljer så kallad funktionsmedicin är att man kommersialiserar produkter som fortfarande är på forskningsstadiet. Det finns ännu inte bra evidens för att de breda testpaket som förespråkas av FunMed kan förbättra hälsan, än mindre att de är kostnadseffektiva, vilket Ålands HälsoAlternativ hävdar i sin insändare. Varje enskilt test och enskild åtgärd kopplat till testresultaten behöver utvärderas innan man kan dra slutsatser. Det går inte att uttala sig kategoriskt om potentiell nytta eller skaderisk gällande kombinationer av hundratals screeningprover i olika undersökningspaket. Kanhända finner man en nål i den höstacken. Om något visar sig ha god evidens bör det ingå i hälso- och sjukvårdens standardarsenal.
Åland HälsoAlternativ nämner att man inom etablerade screeningsprogram på befolkningsnivå ofta behöver screena många för att identifiera en individ som bör få behandling. Det är korrekt. Därför måste varje screeningsåtgärd utvärderas rigoröst inför beslut om nationella och regionala screeningprogram. Värdet och riskerna är svåra att bedöma för många sorters screening. Detsamma gäller hälsoundersökningar av till synes friska människor, till exempel inom företagshälsovården. Det är allmänt känt inom folkhälsovetenskapen att screening är mycket komplicerat och svårutvärderat. Det kan hända att hälso- och sjukvården idag faktiskt gör för mycket oselekterad provtagning.
Det finns fortfarande mycket som hälso- och sjukvården inte kan bota eller förebygga. Mer forskning behövs. Hälso- och sjukvården satsar förmodligen för litet på preventivt och hälsofrämjande arbete. Landskapsregeringen gör just nu en kartläggning av behoven för att ytterligare stärka det preventiva och hälsofrämjande arbetet inom och utanför hälso- och sjukvården. En folkhälsostrategi är på kommande. Stora obeprövade screeningpaket via privata aktörer kommer inte vara en del av den.
KNUT LÖNNROTH
LANDSKAPSLÄKARE
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
